– Det är klart att det här är en milstolpe. Sedan är det inte så att vi kopplar av nu, utan nu börjar ännu större utmaningar. Lunds kommun har ju aldrig byggt en spårväg tidigare och det här kommer bli en fantastiskt fin spårväg, säger Håkan Lockby på tekniska Förvaltningen.
Det fanns ett stort intresse för invigningscermonin. Förutom politiker och tjänstemän lockades allmänheten till de uppställda tälten längst med Sölvegatan, som kommer vara en av spårvägens planerade hållplatser.
– Jag bor precis här där spårvägen ska gå, så än så länge är det lite jobbigt med alla ombyggnationer. Men i framtiden kommer det bli kul. Jag är ju en av dom få lundaborna som kommer få användning för den. Annars är det kanske mest de som jobbar på ESS som tar den sträckan, säger Kajsa Jerintz.
Planerades för 25 år sen
Redan 1992 fanns planerna för en ny spårväg till Lund med i kommunens översiktsplan, sedan tog det ytterligare tre år innan planeringsarbetet formaliserades och drygt 25 år påbörjas arbetet. Under onsdagen fick kommunen ta ett symboliskt första spadtag och bygget planeras vara klart om två år.
Då kommer det finnas nio hållplatser längst med rutten som börjar på Clemenstorget och avslutas vid Science village uppe vid Brunshög i norra Lund. Längs med spåret planeras också omfattande ombyggnationer. Enligt Tekniska förvaltningen ska en tät stadsdel växa fram med plats för 40 000 personer.
– Spårvägen i sig är inget mål för kommunens del, utan det är ett medel för att uppnå våra mål. då handlar det om tillväxt och hållbara transporter. Spårvägen är ett medel för att uppnå detta, säger Håkan Lockby.
Kostar 776 miljoner kronor
Den totala kostnaden för spårvägen kommer enligt den senaste kalkylen som gjordes 2015 landa på totalt 776 miljoner kronor. En kostnad som flera lundabor återkommer till när de väger för och nackdelar.
– Nu när beslutet väl är fattat så ska det bli jättekul att vi ska få en spårväg, men den är ju dyr att bygga, säger Kajsa Jerintz.
Kostnaderna är fördelade som så att infrastrukturen fördelas mellan Lunds kommun och staten, vagnarna och depån bekostas mellan Region Skåne och Skånetrafiken.
– Jag är motståndare till spårvagnen, och tänker att det kan bli för dyrt, säger Knut Harnfeldt.
Finns det något positivt med spåret?
– Det är ju möjligt att det skulle vara bra för miljön, men frågan är vad man är beredd att betala för det, säger Knut Harnfeldt.