Sophia Willander är polisinspektör i Malmö. I tjänsten är hon van vid att hantera hot och kränkningar när hon arbetar med grov brottslighet.

Men när hennes egen tonårsdotter visade upp hatmeddelanden hon fått på sociala medier med innebörden att man hoppades att hennes pappa, som också är polis, skulle dö i tjänst kände hon sig maktlös och frustrerad.

– Jag var ju givetvis fullständigt nattsvart i mina tankar när detta uppdagades i mitten på sommaren. Jag upplever precis som alla andra föräldrar att man vill någonting helt annat än lagen säger att man ska göra, berättar hon om sin reaktion.

Svårt uppmana dottern polisanmäla

Dottern förklarade att det inte var första gången – och att bli kallad hora och slampa blev alla hennes tjejkompisar dagligen. Men det här – det indirekta dödshotet – hade gjort henne rädd.

– Men jag är dessutom polis, det är viktigt att förhålla sig till spelreglerna. Jag måste ge henne ett tydligt medskick om att det här är olagligt, det är hot och kränkningar, det här måste vi gå vidare med, fortsätter Sophia Willander.

Det tog emot. Hon vet att förundersökningen hamnar rakt i papperskorgen.

– Då öppnar sig diskussionen givetvis: ”vad händer sen?” Vad ska jag svara där?

– Jag är mamma, jag är också polis. Vad ska jag svara? ”Det händer ingenting.” För det är precis så det blir för de allra flesta, där har du mörkertalet. Vad är vitsen med att anmäla? Finns det någon vits, säger hon retoriskt.

Polisen förstärker it-kompetensen

Bara fyra procent av alla hot och kränkningar som sker på nätet klaras upp. Det visar en genomgång som Brottsförebyggande rådet gjorde på regeringens uppdrag 2013.

I undersökningen pekas en rad förslag ut som sätt att förbättra uppklarningen av brotten. Två förslag nämns först: it-kompetensen behöver höjas, och polisen ska ha rätt bemanning av it-forensiker.

I Polisregion Syd har man nu – tre år senare – gjort slag i saken och anställt två it-brottsutredare med it-forensisk kompetens.

”Vi är lite sent på det kanske”

Anders Larsson, som är chef över it-brottsgruppen som sitter i Malmö, är nöjd med rekryteringarna. Han tror också att bristande kompetens hos polisen – till viss del – kan förklara varför så få fall av hot och trakasserier på nätet klarats upp.

– Men vi kommer att bli bättre på att arbeta med de här brotten. Vi är lite sent på det kanske, men i den nya organisationen och med den nya kompetensen som vi nu tar in kommer vi att bli bättre på att klara upp de här brotten, säger han.

Vi har pratat med en kollega till dig som säger att känns meningslöst att uppmana någon att polisanmäla. Vad säger du om det?

– Till en del kan jag nog inte annat än ge henne rätt. Men som sagt kommer vi att bli bättre när det gäller de här brotten. Man måste också se det i perspektivet att de här utredningarna kräver ganska mycket, för att få ett bra bevisläge.

Resurser går till grova brott

Det handlar alltså också om prioriteringar. Anders Larsson påpekar att polisen är en politiskt styrd organisation och har att rätta sig efter de prioriteringarna som uppdraget kräver.

– Jag förstår ju. Jag jobbar ju i det här hela tiden. Det är skjutningar, sprängningar, där är våldtäkter, där är så oerhört mycket som vi inte heller klarar av att prioritera. Så jag förstår prioriteringsordningen. När vi inte ens klarar av det, hur ska vi mäkta med det lilla? Men vi måste prata med våra unga och markera att det här inte är okej, säger Sophia Willander.

Fyra av fem har lågt förtroende

En undersökning från Lunds universitet häromåret visade att fyra av fem personer hade lågt förtroende för rättsväsendets förmåga att hantera de här brotten.

Och polisinspektören och it-brottsgruppens chef är överens: att brottet sällan ger konsekvenser skickar fel signaler.