– Att sätta upp förbud är det farligaste man kan göra därför att man riskerar att skuldbelägga barnet om det händer nånting. Man stänger dörren för en öppen kommunikation som vi vet är det enda riktigt säkra, säger Elza Dunkels, lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Det är inte ovanligt att förövare försöker förmå barn att skicka fler och mer avklädda bilder på sig själva. Om föräldrarna då har förbjudit barnet att skicka bilder på sig själv får gärningsmannen en hållhake på barnet att använda i utpressningssyfte.

”Ständigt samtal bäst”

Elsa Dunkels som forskat i interaktiva medier ger föräldrar rådet att prata med barnen om svåra saker, att kommunicera öppet om vad som händer på nätet.

– Forskningen visar att ett ständigt pågående samtal om de här frågorna är bäst. Man ska som förälder bjuda in till att våga berätta, säger Elza Dunkels.

Juristen Ulrika Rogland har som åklagare drivit flera uppmärksammade mål om sexuella övergrepp mot minderåriga. Hon menar att barn ofta skäms över att ha blivit utsatta för övergrepp på nätet och är rädda för att föräldrarna ska bli arga.

Fråga barnen om dagen

– Barnet kanske har skickat någon bild eller inte får vara på sidan. De blir rädda för att vuxna skälla och förbjuda saker, säger Ulrika Rogland, tidigare åklagare och numera målsägandebiträde.

Hon rekommenderar föräldrar att fråga sina barn hur det har varit på nätet idag, inte bara hur det har varit i skolan. Det handlar om att prata med barnen och skapa förtroende.

– Det här är ju en process man måste hålla igång, säger Ulrika Rogland.