Överträdelser av besöksförbudet på den blåsiga halvön är ovanliga jämfört med tidigare år. Något som uppskattas av både kutande sälar, häckande fåglar och Måkläppsföreningen som försvarat områdets intressen sedan naturreservatet grundades år 1899.

På söndagen leder Jan-Åke Hillarp vintersäsongens sista organiserade vandring längs med den milslånga stranden. Han berättar att några av Måkläppens gråsälar en gång stack till Rødsand söder om Lolland i Danmark när de inte fick tillräckligt med ro på halvön.

– De stack dit istället och idag föds det fler gråsälsungar där än det gör här, säger Jan-Åke Hillarp.

Måste få ”kuta” i fred

Måkläppen är Sveriges äldsta naturreservat och stängt för besökare mellan den 1 februari och 31 oktober.

– Det är ett djurskyddsområde där sälar och fåglar har skydd. Gråsälarna ”kutar” eller får ungar första veckorna i mars och honorna måste ha lugn och ro innan, annars vågar de inte gå upp och föda, säger Jan-Åke Hillarp.

Tio gråsälkutar föds i södra Östersjön varje år och 2-3 av dem växer upp på Måkläppen. Knubbsälarna får betydligt fler ungar under sommaren. Men de gillar inte heller människor som kommer för nära och håller till vid Skåre istället.

– De första besökarna morgonen kan de vara rätt nyfikna på. Men framåt lunchtid har de tröttnat och tycker att de är tråkiga. Då brukar de sticka därifrån, berättar Jan-Åke Hillarp.

”Ändrar sig från dag till dag”

Vad är det som gör Måkläppen så speciellt?

– Det ändrar utseende från dag till dag och utvecklas fritt. Du märker stor skillnad i naturen mellan gångerna du är där. På en enda natt med blåsigt väder kan det bli ett genombrott på 60 meter med 1,5 meter djupt vatten. I dag är Måkläppen också oerhört mycket längre och ser helt annorlunda ut än vad den gjorde 1975 när vandringarna började.

Intresset för söndagens vandring var stort och över 300 personer promenerade längs med stranden.