– Många behöver hjälp med allt möjligt. De kan handla om en kallelse till vårdcentralen eller att trösta när de känner sin ensamma, säger

Nawal Bakrawi, en av de tolv stadsdelsmammorna i Planteringen.

Vid hennes sida står Yvonne Hartwing, som anmälde sig eftersom hon tycker att hon har tid och att det känns meningsfullt.

– Det är en stor tillgång att vi kommer från olika kulturer och pratar flera språk, säger Yvonne.

Olika nätverk

Tillsammans besitter de stor kunskap och alla har sina nätverk. Tamam Hashan, som också är stadsdelsmamma, säger att hon vill hjälpa familjer med barn i skolan.

– Det är viktigt att arbeta med barnen till exempel när de ska ha nationella prov i skolan, sgäer Tamam.

Samtliga tolv kvinnor ställer upp helt utan betalning. De har fått varsin sjal som de kan bära runt halsen eller på huvudet som ett känneteckan så andra i området vet vilka de kan prata med.

– De kommer även att få en knapp de kan bära men vi har inte hunnit få dem ännu, säger Malin Grahn Marksell, som är projektledare i Planteringen.

Hon arbetar på stadsdelskontoret och många har redan frågat henne varför de inte också har blivit tillfrågade om de vill vara stadsdelsmammor.

– Det finns ett stort intresse och jag räknar med att vi kommer att få fler grupper med stadsdelsmammor framöver.

Hennes förhoppning är att idén ska sprida sig till andra kommuner, som ser samma behov som Planteringen.

Idé från Tyskland

Idén med stadsdelsmammor föddes i Berlin och har spridit sig till Danmark, där dom finns i ett 40-tal kommuner. Helsingborg är pionjärkommun i Sverige och det finns ett övergripande syfte med projektet.

– Det är att skapa gemenskap och det har alla glädje av, säger Malin Grahn Marksell.

Hon nämner att de ska ha en stadsdelsfestival i september som de hoppas ska locka till sig många besökare även från andra delar av kommunen och kanske även mer långväga gäster.

De har även haft planteringsdagar i stadsdelen som gjort att flera har lärt känna sina grannar.

Blandad stadsdel

Det finns sedan gammalt en stolthet bland de som bor i Planteringen och den vill man värna om, men det är en mixad befolkning med flera olika nationaliteter, arbetslösheten är hög och det finns ett gammalt rykte som lever kvar.

– Jag har bott här länge och Planteringen har haft en dåligt rykte men det är på väg att bli bättre, säger Anna-Kristina Rödin.

Helsingborgshem, som äger flera av bostadshusen, har gjort mycket för att det ska bli mer trivsamt. Det finns en stor lekplats med ljussatt fotbolls- och basketplan och det finns ett utomhusgym som både unga och gamla utnyttjar.

– Det vi måste jobba med nu är klyftorna mellan svenskar och invandrare som bor här för den finns, säger Anna-Kristina Rödin.

Hon förklarar att många svenskar i stadsdelen är äldre och att de kan ha svårt med andra språk och kulturer.

– Det får både ni stadsdelsmammor och vi andra som bor här jobba med, säger hon och kramar om Yvonne och Nawal.