Det är Naturskyddsföreningen och Storkprojektet som ligger bakom den årliga ringmärkningen, vars syfte är att ha koll på vad storkstammen har för sig.

Under onsdagen var det dags för ungarna på Flyinge Kungsgård.

– Här verkar vara ungar i så gott som alla bon vi hittar, så det blir nog ett tjugotal märkningar under dagen, säger Emma Ådahl på Naturskyddsföreningen.

Med hjälp av en kranbil hämtas de drygt månadsgamla ungarna ner från de högt belägna bona.

Och något större motstånd verkar det inte vara tal om, snarare tvärtom. I sin osäkerhet kring vad som egentligen händer väljer ungarna att spela döda under processen.

– Det är ett skydd de tar till, ett försvar mot rovfåglar. Så har evolutionen hjälpt dem att undvika faror, berättar Emma Ådahl.

När märkningen är över och ungarna får komma tillbaka hem till boet dröjer det inte länge förrän teatern upphör.

– Så fort de känner sig trygga igen sjunker stressnivån och de blir som vanligt, säger Emma Ådahl.