Nicklas Nilsson jobbar så mycket han kan för att betala av sin skuld så fort som möjligt. Foto: Hugo Lindkvist

Stred för upprättelse – nu tvingas han betala 270 000

Uppdaterad
Publicerad

Nicklas Nilsson placerades i särskola, trots ett psykologutlåtande som bedömde honom som normalbegåvad. Men enligt två domstolar gjorde hans hemkommun Vellinge inte fel. Nu måste Nicklas betala kommunens rättegångskostnader på nästan 270 000 kronor.

Brevet låg på hallmattan en dag för några veckor sedan. En räkning från Vellinge kommun på 269 188 kronor – det är den summa pengar kommunen lagt ut för att driva ärendet mot Nicklas genom åren.

– Min första tanke var att det här var ju inte roligt. Jag hade precis bytt jobb och det var många tankar. Kommer jag klara detta eller behöver jag gå till Kronofogden och ska de ta min bil? Vad händer nu?

Särskoleåren gav stämpel

Nicklas Nilsson arbetar sedan ett år tillbaka som lastbilschaufför – hans drömyrke sedan barndomen. Åren på särskolan har gjort att han fått en stämpel på sig, menar han. Trots det lyckades han för några år sedan få sitt första jobb. Tack vare det kunde han betala sitt körkort och komma in på en yrkesutbildning på Komvux.

När SVT når Nicklas Nilsson har han blivit inringd på ett extrapass och befinner sig i lastbilen på E6 någonstans mellan hemstaden Malmö och Göteborg.

– Jag jobbar för mycket nästan, för jag vill slippa det här, säger han och syftar på den där räkningen på hallmattan.

Banken har beviljat honom ett lån och nu går all tid och kraft år att betala av skulden till kommunen som placerade honom i en skolform där han menar att han aldrig hörde hemma.

Svårigheter berodde på dyslexi

Det var när Nicklas gick i sjunde klass som han stämplades som utvecklingsstörd i ett utlåtande från en psykolog. På familjens initiativ testades han igen flera år senare av en annan psykolog. Då visade det sig att den första psykologen gjort en felaktig bedömning. De svårigheter Nicklas hade i skolan berodde inte på en utvecklingsstörning, utan på dyslexi och ADHD. Han kände sig heller aldrig hemma i särskoleklassen.

– Jag arbetade mycket fortare än alla andra. Men jag var ju tvungen att sitta där eftersom det stod på papper att jag var så kallat utvecklingsstörd, sa Nicklas Nilsson till SVT 2009.  

Han var lite över 20 när en advokat bestämde sig för att driva hans fall. Advokaten drev även fallet med Nicklas klasskamrater Rasmus och Robin som också stämplats som utvecklingsstörda. De fick rätt i domstolen, men för Nicklas gick det inte lika bra.

2013 kom tingsrättens dom: Vellinge kommun hade inte gjort fel när de placerade honom i särskola. Utifrån den första psykologens utlåtande var kommunens agerande rätt. En tid senare förlorade Nicklas även i hovrätten.

Tvekade inte om räkningen

Enligt Vellinge kommuns utbildningschef Martin Persson förekom ingen diskussion om att låta Nicklas slippa kostnaderna.

– Nej, vi har inte gjort några sådana överväganden. Det kan vi inte göra utifrån kommunallagens princip om likställighet. Man kan inte börja väga in moraliska principer, säger han.

Räkningen de skickade till Nicklas kunde ha varit ännu större. Tjänstemännen på Vellinge kommun bestämde sig för att inte ta med räntekostnaderna.

– Vi tycker att det har gått så lång tid att det inte är rimligt att han ska betala ränta. Det var dessutom en ganska stor summa, säger Martin Persson.

Hoppas andra blir hjälpta

– På något sätt känner jag ändå att det varit värt det. Man når ut och visar att det pågår och att kommunen har inte alltid rätt, fast de har vunnit. Om samma sak händer andra barn och familjer så kanske fler får upp ögonen för att man kan ta kontakt med en andra psykolog, säger Nicklas Nilsson.

Han ser ljust på framtiden och känner ingen bitterhet gentemot Vellinge kommun.

– Just nu fokuserar jag på att jobba och leva, och på att betala skulden så jag slipper se den. Jag vann ändå till slut, för jag lyckades utan deras hjälp.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.