Förra våren stängde Värner Rydénskolan under en kort tid högstadiet efter hot och våld mot både elever och personal. Skolan förekom flitigt i media och bilden av en problemtyngd miljö har uppenbarligen häftat sig fast i mångas medvetande.

– Om  lärare har en uppfattning om en skola så sprider de den till andra lärare, konstaterar Anders Malmquist, grundskolechef i Malmö. Så vi arbetar mycket med att försöka ge en rättvis bild av våra skolor.

Minskat söktryck

Hitills har Värner Rydénskolans rykte dock inte förbättrats. Rektor Lise-Lott Nilsson pratar om ett ”radikalt minskat söktryck”.

– Ändå är vi den skola i Malmö som betalar högst löner.

Det höga löneläget är dock ett tveeggat redskap för att locka personal, konstaterar Lise-Lott Nilsson.

– Vi vill ju inte att lärare ska söka sig hit bara för lönens skull.

Lastbilsförare och bagare

Hon får dock en hel del sökande som aldrig arbetat i skolan eller ens har någon kunskap om de ämnen de vill undervisa i.

– Det kan vara en lastbilschaufför eller en bagare som söker jobb som mattelärare. De blir förstås inte kallade till intervju.

De tio lediga lärartjänsterna har hon i stället besatt med personal som i alla fall har ämneskunskaper eller i vissa fall lärarerfarenheter från andra länder.

De tio obehöriga lärarna behöver dock mycket handledning från de behöriga lärarna, konstaterar Franciska Jönsson, skyddsombud och ombud för Lärarförbundet på Värner Rydénskolan.

Behöriga blir handledare

– Vi får organisera om arbetet, fördela om undervisningen. De behöriga lärarna får gå in som handledare. Därmed får de mindre egen tid att undervisa.

Det påverkar självklart skolarbetet, påpekar Anders Malmquist.

– Vi vill ha legitimerade lärare i klassrummen, och nu tvingas vi hitta nya lösningar för att försöka hålla kvaliteten uppe. Men risken är stor att vi inte klarar det.

Aktivt arbetsmiljöarbete

Sedan Värner Rydénskolan stängde våren 2015 har dock mycket hänt. En stor del av personalstyrkan är ny, och det bedrivs ett mycket aktivt arbetsmiljöarbete, betonar såväl rektor som huvudskyddsombud.

– Om det händer något på skolan tar vi tag i det med en gång, berättar Franciska Jönsson. Det hinner inte ens gå ett dygn. Ingenting får ligga och gro.

Än så länge har arbetsmiljöarbetet inte bättrat på skolans rykte och underlättat rekyteringen.

– Det går snabbt att få dåligt rykte, men betydligt längre tid att bygga upp ett nytt rykte, konstaterar rektor Lise-Lott Nilsson.

Franciska Jönsson tror skolan kommer att ha svårt att locka lärare under flera års tid.

– Det är synd! Men det tar tid att komma ikapp.