En ljummen sommarkväll är det tornseglaren man ser och hör visslande och svischande runt gårdar och hustak.

– Då går de ihop i flockar och flyger riktigt snabbt och det kallas för ”screeming partys” på engelska, berättar Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi som forskar kring arten vid Lunds Universitet.

Fångar födan i luften

Hans forskning har lett till nya bevis för att tornseglaren är den fågelart som kan hålla sig längst i luften utan att landa. Som mest tio månader.

– De data vi har fått fram visar att de faktiskt är i luften den allra största delen av tiden och vissa individer landar aldrig på tio månader, säger han.

Genom att förse den med en liten ryggsäck har de kunnat mäta tornseglarens flygaktivitet under hela den period som de flyttar och övervintrar söder om Sahara.

– De har anpassat sig, så det är relativt billigt för dem att flyga. Dels så flaxar de inte hela tiden utan glidflyger till en ganska stor del och så fångar de all sin föda i luften.

Arten har också tillbakabildat sina ben så de är väldigt otympliga när de ska röra sig på marken.

– De har anpassat sig till ett hundraprocentigt liv i luften utom när de kommer hit och häckar, säger Anders Hedenström.

Luftens formel 1

Den nya kunskapen om tornseglarens extrema liv har också väckt nya frågor, till exempel hur de gör när de sover. Kanske gör de som fregattfågeln och sover när de glidflyger.

– Varje dag i skymningen och gryningen stiger tornseglaren till två , tre kilometers höjd och kanske sover de då korta stunder under det att de glidflyger sjunkande, säger han.

Tornseglaren är också den fågel som är snabbast av egen muskelkraften luftens formel 1 avslutar Anders Hedenström.