Malignt melanom (hudcancer) är den snabbast ökande cancerformen i landet. Foto: TT

Var du bor avgör cancerrisken

Uppdaterad
Publicerad

Drygt 20.000 personer dör varje år i cancer och tusentals av dem i onödan. – Man skulle kunna undvika att 3.000 cancerdrabbade dör i förtid om de socioekonomiska skillnaderna utjämnas, säger professorn och forskaren Ulf Strömberg vid Cancercentrum Syd.

Det är känt att om man har svag ekonomi och låg utbildning så tillhör man en riskgrupp för cancer. Men nu visar en ny undersökning i Lund att det också spelar stor roll var man bor.

– Jag blev överraskad av att det var så tydliga geografiska skillnader, säger Ulf Strömberg.

När man undersökte 970 fall av malignt melanom (hudcancer) i Väst- och Sydsverige så upptäcktes att man i väst hade många tidiga och tunna cancerfläckar medan få av sådana upptäcktes i syd.

Men när det gällde långt gångna cancertumörer var förhållandet det omvända, få fall i väst och många i syd.

– Vi ser ett mönster att man upptäcker melanom senare i södra Sverige jämfört med västra vilket är bekymmersamt eftersom tidiga fall har så god prognos med en väldigt stor chans att överleva, säger Mef Nilbert professor och forskare vid Cancercentrum Syd.

Riktade insatser

Malignt melanom är den snabbast ökande cancerformen i landet och den ökar allra mest i södra Sverige. På tio år har fallen i Skåne ökat med 84 procent och har alltså nästan fördubblats. Man vet inte säkert varför, men nu kräver lundaforskarna åtgärder för att stävja denna galopperande cancer.

– Man ska fundera på riktade insatser för att nå framför allt de lågutbildade och kanske också utlandsfödda, som också i vissa grupper tycks ha en sämre överlevnad, säger Mef Nilbert.

Alla vägar är viktiga

Från första september har Region Skåne infört ett så kallat snabbspår, vårdcentralerna ska omedelbart skicka misstänkta fall av malignt melanom till specialistläkare.

– I väst har man arbetat med teledermatoskopi, där man använder mobiltelefonen för att få en snabb bedömning av en hudförändring, säger Ulf Strömberg.

Metoden har varit i bruk i flera år i väst men inte använts i syd.

– Det som gör att vi inte har nappat på det i Skåne är att man är lite rädd för att ta en bild på fel prick och att man sedan missar andra. Det blir en falsk trygghet. Men å andra sidan är kanske alla vägar viktiga nu när vi kan peka på att vi har så stora både geografiska och socioekonomiska skillnader, säger Mef Nilbert.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.