Mats Wahlsten är rektor på Norregårdsskolan, som tog emot majoriteten av de elever som flyttades från Arabyskolan, som avvecklades hösten 2013. Arabyskolan var då en av de skolor som hade sämst skolresultat i hela landet.

Han studerade 40 av eleverna som lämnade Arabyskolan efter årskurs 7, och jämförde deras betygsutveckling under högstadiet med de elever som gått på Norregårdsskolan från start.

De flesta höjde betygen

– Tittar man på betygsresultaten kan man se att eleverna från Arabyskolan generellt sätt förbättrade sig under de här två åren, och det betydligt mer än våra egna elever under den perioden, berättar Mats Wahlsten.

I snitt höjde Arabyeleverna sina betyg i fyra fler ämnen än de som hade gått på samma skola hela högstadiet.

– På individplanet har jag sett fantastiska resultatförbättringar. En elev gick från att ha ett E i matematik till att få ett A, och dessutom få stipendium i matematik när han slutade årskurs nio.

”Här pluggar alla, då pluggar jag också”

I studien har även 15 av eleverna intervjuats om flytten, och många vittnade om att bytet av skolmiljö blev en vändpunkt. Mats Wahlsten talar om en skillnad i ”skolkultur” som blev uppenbar för eleverna som lämnade Arabyskolan.

– ”Här pluggar alla, då pluggar jag också” var ett vanligt uttalande från eleverna i intervjuerna, säger han.

Risker med nedläggning

Även om nedläggningen av Arabyskolan i dag kan ses som en framgång, så löser en nedläggning inte i sig problemet med segregerade skolor, säger Mats Wahlsten.

Risken är också att man berövar eleverna sitt sammanhang samtidigt som de positiva effekterna av ett skolbyte uteblir:

– Växjö är en väldigt segregerad stad och eleverna söker sig till den närmaste skolan. Då finns tendensen att det uppstår samma segregerande effekt där. Forskningen visar att på skolor där antalet elever med invandrarbakgrund ökar över en viss nivå så finns det en tendens att de ”svenska” barnen söker sig därifrån. Då har du egentligen bara fått en förskjutningseffekt.