– Jag har haft det på känn, och det har ju funnits begränsningar även tidigare. Men domen är ju på riktigt, nu är det slut.

Det säger fotografen Max Ganholt på Filmfabriken i Växjö, som nu kommer att lägga sina drönare på hyllan.

”Kan ta bilder som inte andra kan”

Produktionsbolaget äger ett flertal drönare som de använder när de gör informationsfilmer och webbsändningar.

– Ofta handlar det om att presentera miljöer på ett företag eller att man vill ha en bild ovanifrån för att få en förståelse för området. Det är ett bra verktyg, framför allt gör det oss konkurrenskraftiga på marknaden. Att vi kunnat flyga med den innebär att vi kunnat ta bilder som andra inte kan, säger Max Ganholt.

Övervakning ska vara brottsförebyggande

Den nya domen innebär att alla drönare med kamera räknas som övervakningskameror, och ska man använda dem på platser där allmänheten har tillträde så krävs ett tillstånd.

Enligt länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg, som SVT Nyheter pratat med, är lagen ganska tydlig med att syftet med övervakningen måste vara olycks- eller brottsförebyggande arbete.

– Att motverka brott gör vi inte, det här är ju kommersiellt, så vi kommer inte få tillstånd som det ser ut nu, säger Max Ganholt.

Krångligt och dyrt

Och även om man skulle få tillstånd för sina filminspelningar med drönare är processen krånglig. Att söka ett tillstånd kostar omkring 3000 kronor, och måste förnyas vid varje nytt tillfälle som det ska filmas.

– Man måste ange plats och tid och vad man ska filma för att få tillståndet. Regnar det den dagen eller blåser för mycket för att vi ska kunna filma får man söka ett nytt. Och det går ju inte att jobba på det sättet, säger Max Ganholt.