Ändå är Alsterbro i Nybro kommun inte en ort som man automatiskt skulle förknippa med höga studieresultat: Det är ett litet f.d glasbruksamhälle som kämpar för sin överlevnad, med en dominerande industri, en affär och en bensinmack. Trots det är skolresultaten i kommunala Alsterbroskolan lika bra som i storstädernas villaförorter och överklasskolor.
Samverkan viktigt
Rektor för Alsterbroskolan är Malin Westergren. När hon ska förklara hemligheten med de höga meritvärdena är det några begrepp som ständigt återkommer: Eleverna, arbetslaget, föräldrarna och förhållningssätt.
– Det viktiga är samverkan med elever och föräldrar. Vi är också glada åt att det är ett intakt arbetslag som har jobbat länge på skolan men som ständigt vill utveckla verksamheten vidare, säger Malin Westergren.
Meritvärdet är summan av betygen i elevens 16 bästa ämnen. Med dagens betygsystem (bokstäverna A-F) är maxsumman 340. Med det betygsystem som gällde tidigare låg max på 320, men dit nådde knappast någon. Landets genomsnittliga meritvärde läsåret 2012/13 var 213,1. Det betyder att Alsterbro ligger högt över snittet och dessutom har höjt studieresultaten markant de senaste fem åren: Från 199,7 läsåret 2008/09 till dagens 249,8.
Hur har det gått till?
Malin Westergren har inga patentlösningar, utan hänvisar till långt och målmedvetet arbete med fokus på eleverna.
– Vi ställde oss ett antal frågor. Hur ser undervisningen ut? Vad lär sig eleverna på bästa sätt i förhållande till kursplan och läroplan? Vad tycker eleverna? Och så har vi utvecklat utomhuspedagogiken med ”skolsjön” och ”skolskogen”.
Undervisning i annan miljö
”Skolsjön” är en kompletterande undervisningslokal nere vid sjön, tio minuters promenadväg från skolan. Ett gammalt klapphus (användes vid tvätt av mattor) har gjorts om till ett enkelt skolrum med materiel som är inriktat på undervisning om djur och natur. Där finns flytvästar, gummistövlar, termometrar, håvar, metspön och allt som har man sjön att göra. Och där bedrivs inte bara undervisning som är direkt kopplad till miljön, utan även svenska, matematik och SO.
Charlott Lundberg, som går i nian, berättar om hur hennes klass skrivit historien om Hindsjön.
– Vintertid spelade man bandy på sjöisen, har de äldre berättat. Laget hette Fem kronor och man behövde aldrig ha någon uppvärmning före spelet. Det sköttes helt automatiskt genom att spelarna själva skottade upp spelplanen.
– Det gick en pråm på sjön också. Den fraktade bobiner från fabriken till järnvägen (bobiner=svarvade trädetaljer).
Eleven Timothy Atterlord och många andra vittnar om att det är mycket roligare, effektivare och mer lärorikt att ha undervisningen nere vid sjön än i klassrummet.
– Man koncentrerar sig bättre här, säger Timothy.
Små klasser
”Skolskogen” fungerar också som undervisningslokal, bland annat för matematik:
– Där räknar vi på kubik och volym, berättar matteläraren Kenneth Petersson.
Hans förklaring till Alsterbroskolans goda studieresultat är de små klasserna.
– Personalen känner eleverna. Ingen elev kan vara anonym – alla tar ansvar för alla.
Men det var inte mer än två år sedan som högstadiet på Alsterbroskolan hotades av nedläggning. Kommunpolitikerna ville hellre att högstadieleverna skulle åka de tre milen till högstadiet i Nybro. Protesterna blev högljudda och intensiva. Både elever och föräldrar agerade. Charlott Lundberg var en av dem som skrev insändare i lokaltidningarna.
– Till slut gav politikerna med sig och högstadiet finns kvar. Vi lyckades!