Det är ont om läkare i primärvården. Läkarförbundets rekommendationer på 1 500 patienter per läkare når inget av våra landsting upp till. Vad gör ditt parti åt det?
Jonas Hellberg (S), Landstinget Kalmar: Landstinget i Kalmar län har i dag en god tillgänglighet i primärvården och har bland de nöjdaste patienterna i Sverige. Men för att rekrytera fler fasta läkare till vår primärvård satsar vi bland annat på fler utbildningsplatser till AT-läkare och allmänt göra det attraktivt att arbeta i primärvården. Framför allt är det ibland svårt att rekrytera läkare till glesbygden, därför har vi infört ett geografiskt ekonomiskt tillägg i ersättningen inom Hälsoval.
Anna Fransson, Landstinget Kronoberg: Vi har många olika förslag. I takt med att fler människor når högre ålder och vi blir fler i vårt land samtidigt som allt fler arbetsuppgifter förs från länssjukvården till primärvården behöver vi stärka bemanningen inom primärvården.
Framför allt vill Socialdemokraterna införa mobila läkare i hela länet. I budgeten har vi avsatt sju miljoner till mobila läkare i ett första skede, men jag tror att vi måste hitta ytterligare pengar för att kunna klara hela länet. Meningen är att man ska samarbeta med kommunens sjuksköterskor och vända sig till patienter som är inskrivna i hemsjukvården. Vår uppfattning är att detta ska fördelas till vårdcentralerna så att patientansvarig läkare får möjlighet att möta sina patienter.
Carina Ödebrink (S), Landstinget Jönköping: Dagens vårdvalssystem går ju ut på att vårdcentralen får mer resurser ju fler patienter som finns listade per läkare, detta motverkar ju den rekommendation som Läkarförbundet uttalat. Vi menar att läkarna behöver avlastas från adminstrativt arbete för att ägna sig mer åt direkt patientarbete. Teamarbete (med till exempel sjuksköterskor, psykologer och sjukgymnaster) måste utvecklas. I dag har primärvården blivit allt mer läkarfokuserad och läkarstyrd. Fler läkare ska vilja ha en fast tjänst istället för att vara hyrläkare genom att landstinget upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Vi avsatte i vår nationella budget två miljarder kronor extra till sjukvården för att bland annat användas till mer personal i vården. Vi vill också sätta verksamheterna i välfärden, där hälso- och sjukvården är en viktig del, före skattesänkningar och före privata vårdföretags möjlighet att göra vinst.
Många miljoner går till hyrläkare, så kallade stafettläkare, för att klara vården. Vad gör ditt parti för att få fler läkare till fasta tjänster och få bort hyrläkare?
Jonas Hellberg (S), Landstinget Kalmar: I grunden behövs det utbildas fler läkare i Sverige. Vi arbetar därför för att det ska starta en läkarutbildning i Kalmar i samarbete med Linneuniversitetet och Lunds universitet. På kort sikt gör vi bland annat detta för att minska behovet av hyrläkare: få äldre medarbetare att arbeta även efter 67 år, utlandsrekrytering, nya utbildningsplatser för AT-läkare, sommarpraktik för läkarstuderande med mera.
Anna Fransson, Landstinget Kronoberg: Socialdemokraterna har i många år drivit frågan om en utökning av utbildningsplatser (ST- och AT-tjänster). I samband med budget 2012 fick vi gehör hos majoriteten och 20 nya tjänster budgeterades. Fram till hösten 2013 hade tyvärr ingen utökning skett. När jag frågat varför får jag mycket svävande svar. Nu verkar det dock som att några nya utbildningsplatser har tillsatts. Jag är övertygad om att detta är det bästa sättet att trygga läkarbemanningen i framtiden. Därför kommer Socialdemokraterna att fortsätta bevaka frågan.
Socialdemokraterna har också föreslagit att vi skulle pröva att ha en bemanningspool inom landstinget för att trygga bemanningen. Detta skulle vara billigare än att anlita hyrföretag.
Carina Ödebrink (S), Landstinget Jönköping: Vi har under lång tid hävdat att problemet med hyrläkare är en nationell fråga där landstingen och regionerna i landet måste samarbeta, inte mycket har hänt. Vi har från vårt parti i landstinget föreslagit att vi inrättar en egen bemanningspool, vi fick dock inte gehör för detta. Med vårdvalet har det blivit fler hyrläkare i primärvården även om det fanns problem på vissa vårdcentraler tidigare.
Är det rimligt att människor som fått en cancerdiagnos ska behöva vänta länge för att få behandling? Vad gör ditt parti för att minimera väntan på cancerbehandling?
Jonas Hellberg (S), Landstinget Kalmar: Nej, det är inte rimligt. Att förbättra tillgängligheten och den medicinska kvaliteten inom cancervården är prioriterat. Vi har därför bland annat investerat i ny strålteknisk utrustning och avsatt pengar för nya bättre läkemedel. Vi vet att cancerpatienter som får vänta länge på besked eller behandling blir mycket oroliga och otrygga. Vi vill därför förbättra vårdgarantin för cancerpatienter så att alla patienter garanteras behandling inom fyra veckor.
Anna Fransson, Landstinget Kronoberg: Jag tycker inte att det är rimligt med de väntetider som finns inom vissa cancerdiagnoser i dag. Socialdemokraterna har sedan länge drivit frågan om att korta väntetider på alla cancerdiagnoser, på samma sätt som man gjort vid bröstcancer på Centrallasarettet i Växjö. Nedanstående text finns med i vårt budgetförslag sedan flera år: ”Landstinget Kronoberg ska inom all vård arbeta för att korta ledtiderna. All icke värdehöjande tid för patienten skall på sikt tas bort. Detta kan göras med hjälp av flera olika metoder.”
Vidare anser Socialdemokraterna att vård- och behandlingsgarantin ska mätas från man blir sjuk till man får den vård man behöver.
Carina Ödebrink (S), Landstinget Jönköping: Nej, det är inte rimligt, väntetider i alla led ska vara så korta som möjligt. Vi ser fyra saker som behöver förändras i cancervården. Det handlar om mer resurser, ökad följsamhet till nationella riktlinjer, bättre samverkan mellan landstingen och nivåstrukturering av vården. Vårt arbete pågår inom ramen för den nationella cancertrategin och vårt regionala cancercentrum. Vi behöver mobilisera ytterligare för att förverkliga våra sex patientlöften i cancervården; behandling inom fyra veckor, diagnostik och behandling enligt Best practice, välinformerade och delaktiga patienter genom hela vårdkedjan, god palliativ vård oavsett bostadsort, bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram, prioritering av patientnära forskning inom cancerområdet.
Många undersköterskor går i pension inom en snar framtid. Redan nu är bristen stor på undersköterskor inom äldreomsorgen. Vad gör ditt parti för att få fler att utbilda sig och arbeta som undersköterskor?
Jonas Hellberg (S), Landstinget Kalmar: Undersköterskorna behövs i sjukvården. För att göra det attraktivt att arbeta hos landstinget krävs det att arbetsmiljön är bra, att delaktigheten är stor, att det finns kompetensutveckling och ett närvarande ledarskap. Viktigt är också att man får arbeta efter önskad sysselsättning, det vill säga heltid om man vill.
Anna Fransson, Landstinget Kronoberg: I den frågan måste vi arbeta på många sätt. Vi har länge föreslagit att vi ska erbjuda fler sommarpraktikplatser till ungdomar. Vi måste också bli bättre arbetsgivare inom offentlig sektor. Vi ska erbjuda bättre villkor vad gäller arbetstider, rätt till heltidsschema, kompetensutveckling och bättre bemanningen. Vi måste kanske också fundera över löneläget bland våra kvinnodominerade yrken.
Arbetsmarknadspolitiken ska vidare ge möjlighet att byta yrkeskarriär senare. Många inser att vårdyrket är ett alternativ senare i livet.
Carina Ödebrink (S), Landstinget Jönköping: I ett landstingsperspektiv behövs det en större medvetenhet om de olika yrkesgruppernas kompetens, i takt med att undersköterske-tjänster konverteras till sjukskötersketjänster så används inte vårdens kompetenser och resurser effektivt. Undersköterskornas yrkesroll och kompetens behöver uppvärderas, det patientnära omvårdnadsarbetet är en mycket viktig del i vården. Vi vill öka möjligheterna för undersköterskor att få kompetensutveckling och fortbildning. Vi vet i dag att undersköterskor är missgynnade i förhållande till andra yrkeskategorier när det gäller kompetensutveckling.