Monica Landström, veterinär på Läckeby sjukhus var den utomstående veterinär som tog emot de två sprängämneshundarna som hundföraren lämnade in i november.

Hon är specialist på sjukdomar hos hundar, men har tidigare inte behandlat hundar som jobbar på OKG i Oskarshamn.

Smärta i rygg och luktade illa

– Det var två slitna gamla schäfrar. Båda två hade eller hade haft problem med ryggen. Den ena gick knappt att undersöka för den var så otillgänglig. Sen var de i bedrövligt skick i huden. De luktade väldigt illa och ena hunden hade halva kroppen rakad efter hudinfektioner, säger hon.

Du skriver i ditt utlåtande att dessa hundar inte borde jobba på OKG. Varför?

– En hund som inte är frisk ska inte jobba och defintivt inte 40 timmar varje vecka, utan vila sig så den blir frisk.

– Det känns som att man använt djuren som en slit och släng-sak. Det är förfärligt att det får gå till så här.

Företaget har sin egen veterinär

Företaget Maribo anlitar sin egen veterinär, som är verksam söder om Göteborg. Det är denna veterinär som flera gånger godkänt att hundar fortsätter arbeta, men tungt medicinerade.

Enligt hundföraren som larmade om situationen på OKG i Oskarshamn har veterinären även ett flertal gånger skrivit ut mediciner till hundarna utan att någonsin ha undersökt dem. Alla de mediciner som hon fick från företagsveterinären var märkta ”Fido”, trots att ingen av hennes hundar heter så.

Mediciner ska inte blandas

Monica Landström reagerar extra starkt över uppgifterna att hundarna både har fått kortison, som ofta används på schäfrar som lätt får allergiska besvär, och starka smärtstillande tabetter och antibiotika – samtidigt.

– De här medicinerna ska inte blandas, annat än i ytterst extrema fall. Och har du en hund som behöver både ock så är det en hund som är väldigt sjuk och det är inte rimligt att den ska jobba då, säger hon.

”Fler hundförare borde träda fram”

Monica Landström är även bekymrad över den svåra sits som hundföraren sätts i när det djur man jobbar med inte är friskt, men att man inte får gehör för sin oro.

– Man ser att hunden inte mår bra, men arbetsgivaren säger tvärtom. Ska man då våga sätta sig upp mot det? Om man inte gör det gör man sig skyldig till djurplågeri, men om man går emot arbetsgivarens rekommendation kan man förlora jobbet. Jag önskar att det här fallet får fler hundförare att träda fram och berätta om hur det går till.