Det var under 60-talet som den kommersiella julhandeln drog igång ordentligt.

– Efter andra världskriget, på 60-talet eskalerar det här väldigt mycket, när det är goda tider för alla. Då växer överdådet. Men det är samtidigt inte alls som idag, det var inte som att man fick trettio paket men man kanske fick fem eller sex stycken – om man hade tur, säger Agneta Lilja, etnolog vid Södertörns högskola.

Klabbe blev klapp

Men ursprungligen, långt innan den kommersiella julklappshetsen var ett faktum, hade julklappen en helt annan betydelse.

– Från början var det inte alls frågan om att man fick någon fin gåva utan, gåvan var istället förlagd till nyåret. På julen tog man istället bara en vanlig vedklabbe, slängde in den hos någon och klappade på porten och sprang därifrån. Så det var ett skämt, säger Agneta Lilja.

Även julklappsrimmen hade ett annat syfte än idag.

– Rimmen har ursprungligen haft med grötätandet att göra, och då kunde man passa på att rimma elaka rim om husbondfolket. Det var accepterat med kritik då.

Motreaktion spås bli ny trend

I år väntas julhandeln slå nya rekord enligt Handelns utredningsinstitut (HUI). Det är långtifrån första gången som julen blir en kassako för handeln, men nu när vi överöst varandra med julklappar de senaste åren tror Agneta Lilja att det kommer växa fram en ny trend, som en motreaktion.

– Jag kan tänka mig att man nu vill strama åt, istället kanske vi satsar på det mer exklusiva och ger bara ett paket istället. Man kanske också förändrar ritualen så att man öppnar mer gemensamt och diskuterar gåvorna, säger Agneta Lilja.