I förra veckan var det Floda friskola utanför Katrineholm som meddelade om stängning. Och faktum är att det är andra gången det sker.

2009 beslutade Katrineholms kommunfullmäktige att stänga skolan på grund av dålig ekonomi.

Ett år senare var Floda skola åter i drift, men då som en friskola. Men nu stängs den alltså återigen. Anledningen är att alltför få elever sökt sig dit till hösten.

Några gemensamma problem

Vikande elevunderlag är ett problem som många landsbygdsskolor brottas med. Det medför problem att få ekonomin att gå ihop eftersom varje elev tar med sig en elevpeng.

Ett annat problem är svårigheter att rekrytera behöriga lärare, enligt Cecilia Rahbehk Nöhr, ordförande i Lärarförbundet i Eskilstuna. Hon har själv varit lärare på en landsbygdsskola utanför Eskilstuna i många år.

– Man är en lärare per klass eller grupp från förskolegrupperna och uppåt. De där kringresurserna saknas och man har inte samma möjligheter att samordna sig. På så vis blir det väldigt kännbart när någon exempelvis är sjuk, säger hon.

Ofta under sparutredningar

Landsbygdsskolorna har en tendens att bli föremål för utredning så snart skolförvaltningar måste spara.

Samtliga landsbygdsskolor i Strängnäs kommun har under en längre tid haft ett nedläggningshot vilande över sig, men efter stora påtryckningar har barn- och utbildningsnämnden vänt i frågan.

I förra veckan beslutade nämnden att skolorna blir kvar som F-3-skolor.

Viktig för bygden

Det är just skolans vikt för bygdens vara eller inte vara som är det återkommande argumentet till att skolorna ute landet får kosta lite mer.

– Landsbygdsskolorna betyder oerhört mycket för det lilla samhället. Det får nästan funktionen av ett kulturcentrum, säger Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola.

– Om skolorna inte får kosta, ja då måste man centralisera resurserna. Om skolorna däremot får kosta, ja då kan det innebära överlevnaden för en bygd.