Ända sedan starten har Mälardalens högskola satsat på forskningssamarbeten med organisationer, den offentliga sektorn och privata företag i Mälardalen. Men högskolans förhållandevis låga andel forskningsanslag gör att beroendet av andra finansiärer är stort. Konsekvensen blir att forskningens bredd påverkas, förklarar Karin Röding, rektor för Mälardalens Högskola:
– Många av de externa forskningsfinansiärer som vi har kräver medfinansiering. Det innebär att vi måste använda delar av de direkta forskningsmedlen till att finansiera andra projekt. Därför kan vi inte heller ha utrymme för nyskapande forskning, säger hon.
Vilket är det största hindret för att bedriva forskning vid Mälardalens högskola?
– Det största hindret är att vi har ett så lågt anslag från staten. Vi ligger på 33 procent och skulle behöva komma upp i ungefär 45 procent, som många andra lärosäten har. Där sticker vi ut, säger Karin Röding.
Forskningsinriktningar vid Mälardalens högskola
Framtidens energi
Med bland annat forskning om förnybar energi, energieffektivisering och minskade utsläpp
Hälsa och välfärd
Ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts, med fokus på hälsorelaterade aspekter av välfärd.
Inbyggda system
Forskningsinriktning i datavetenskap, bland annat om hur datorer kan styra hela eller delar av system, robotik och inbyggd programvara.
Industriell ekonomi och organisation
Forskning med fokus på en hållbar utveckling av näringsliv och arbetsliv.
Innovation och produktrealisering
Studerar hur man tar fram och tillverkar hållbara och konkurrenskraftiga produkter.
Utbildningsvetenskap och matematik
Om skolan i relation till livsvillkoren för barn och ungdomar, organisering av yrkesverksamhet och utbildningssystem med mera.
Källa: Mälardalens Högskola