Det är med hjälp av ett simuleringsprogram som länsstyrelsen kan se var och hur man bäst kan återställa våtmarker.

– Vi sparar mycket arbetstid när vi kan sitta på kontoret och snabbt gå genom ett antal reservat, säger biologen Alexander Gustavsson.

Programmet använder sig av inskannande höjdkurvor från Lantmäteriet. Sedan simuleras olika åtgärder, som var man exempelvis kan täppa till ett vattenflöde.

Mäts manuellt

För att få en mer exakthet mäter man först det aktuella området manuellt med GPS innan själva åtgärden sätts in. I systemet kan man även lägga in äldre kartor för att se var våtmarker och diken legat förr vilket underlättar åtgärdsplanerna.

Våtmarkerna har minskat framför allt därför att de dikats ur för skogs- och jordbruk under det senaste seklet.

I en våtmark söder om Gnesta fyllde man igen ett gammalt dike med lera för att göra en så naturlig lösning som möjligt.

– Att återställa den här gamla våtmarken kostade mellan 100 000 och 200 000 kronor och under 2024 har vi beviljats ett stöd på 4,5 miljoner för att återställa våtmarker i skyddade områden, säger Alexander Gustavsson.

Under 2023 restaurerade länsstyrelsen omkring 240 hektar (2,4 kvadratkilometer) i naturreservat och Natura 2000-områden. Det här året har man 36 olika våtmarksprojekt för skyddande områden. Där ingår uppföljningar, projekteringar och 23 stycken faktiska restaureringar.

Våtmarker inte universallösning

– Utmaningen är att hitta rätt objekt, att återställa våtmarker är inte en universallösning som löser alla våra miljö- och klimatproblem, säger Alexander Gustavsson.

I stället pekar han på värdet i den biologiska mångfalden.

– Vi får en mer varierad skog med bland annat al, sedan är många fåglar, grodor och insekter knutna till den typen av miljöer, säger Alexander Gustavsson och tillägger:

– Samtidigt som det ger en viss klimatnytta om man lägger den rätt.

Våtmarker är viktiga, inte bara för biologiska mångfalden. I klippet berättar Alexander Gustavsson mer och visar även hur simuleringsprogrammet fungerar.