Studie- och yrkesvägledning ute i grundskolorna har fått en allt större roll de senaste åren och många jobbar med de här frågorna redan från årskurs sex.

Camilla Andersson, studie- och yrkesvägledare på Djurgårdsskolan i Eskilstuna kommun, är en av dem som tidigt introducerar ämnet bland eleverna. Men medierna spelar, enligt henne, ibland en större roll i hur ungdomar uppfattar arbetsmarknaden.

– Många ungdomar är oroliga att de inte ska få ett jobb. De har påverkats av mediebilden om den stora ungdomsarbetslösheten och det gör att de inte tror att de har någon chans. Då blir min roll jätteviktig för att visa att det visst finns jobb åt alla, men man kanske inte kan få ett jobb som man tänkt från början.

”Ta aldrig bort en elevs dröm”

Camilla Andersson jobbar mycket med att visa eleverna att det finns andra jobb som motsvarar det de vill syssla med, utan att de ska behöva välja ett yrke som redan idag har för många utbildade.

– Civil- eller högskoleekonom är idag ett överskottsyrke med hög konkurrens om jobben. Men istället för att byta yrke tittar jag tillsammans med eleven på liknande yrken, som istället har brist på arbetskraft. Man ska aldrig ta bort en elevs dröm, man ska bara hitta andra vägar, tycker jag.

Viktigt att tänka på bredden

Idag har eleverna många gymnasieprogram att välja på, både högskoleförberedande och de som ska leda till ett yrke. Här tycker Camilla Andersson att det viktigaste är att få med sig bredden.

– Oavsett vilket program man läser, även de yrkesförberedande, ska man se till att det går att läsa till svenska, engelska, matte, historia och samhällskunskap. Med de här fem ämnen har man alla möjligheter, även om man ändrar sig på vägen och vill senare studera på universitet.

Räkna inte med komvux

Ett annat tips från studie- och yrkesvägledaren är att inte räkna med komvux efter gymnasiet. Trots att alla har rätt att söka sig till komvux för att komplettera betygen efter gymnasiet så är det idag hög konkurrens om de platser som erbjuds. Och ju mer utbildning man har desto svårare är det att komma in.

– När jag gick på gymnasiet kunde alla komma in på komvux men den ekonomin har kommunerna inte idag. Då kan det vara bättre att gå en yrkesförberedande utbildning och därefter komvux än att man går ut sam- eller naturprogrammet med ofullständiga betyg, som man sedan inte kan göra något åt, säger Camilla Andersson.