Tillväxten för utlåning till hushåll i maj ökade till 8,7 procent, den högsta takten sedan början av 2011. Att bolånefesten ökade tempot i maj var väntat, enligt Tor Borg, chefekonom på det statliga bolåneinstitutet SBAB.

– Vi har sett att det har varit rätt mycket efterfrågan på att få höja sina bolån innan kravet infördes. Jag tror också att en hel del har snabbat på sina bostadsaffärer, säger han.

Bostadsmarknaden kan bli svalare

Han räknar nu med att amorteringskravet medför att bostadsmarknaden kyls av, vilket skulle trycka ned både lånetillväxten och takten för prisökningarna på bostäder.

För att lånetillväxten ska hamna på en rimlig nivå krävs en dryg halvering av tillväxttakten, enligt Borg, så att den hamnar i nivå med ökningstakten för hushållens inkomster.

– Då är det någonstans kring 3–4 procent per år, säger han.

Borg räknar med att det på sikt kan bli aktuellt att Finansinspektionen (FI) ovanpå det nya amorteringskravet och bolånetaket även inför ett så kallat skuldkvotstak, som begränsar bolånets storlek till en viss nivå i förhållande till hushållets inkomster.

– Men jag tror det ligger en bra bit in i framtiden i så fall, säger han.

Långt kvar innan räntorna stiger

Många hushåll med stora bolån skyddas av det låga ränteläget och det är enligt Borg i dagsläget långt kvar tills det att räntorna börjar stiga igen, om inget oväntat inträffar.

– Det är väldigt osannolikt att vi skulle få en kraftig ränteuppgång framöver. Å andra sidan, är det något vi vet när det gäller ekonomi är det att väldigt osannolika saker händer, som brexit till exempel. Även om det är osannolikt är det inte omöjligt.