Så ska självmord förebyggas på Liljeholmsbron

Uppdaterad
Publicerad

Liljeholmsbron blir den tredje bron i Stockholm som får stakethöjning. Genom staket vill man förebygga impulsiva självmordsförsök.

Förra året begick över 300 personer självmord i Stockholm. Nu vill SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, att fler broar ska få liknande räcken för att förhindra människor från att hoppa.

– Vitsen är att göra det svårare för den som får en impuls att vilja hoppa. Och man måste använda fysisk kraft för att ta sig upp över staketet och det tar mer än 30 sekunder. Då hinner impulsen försvinna, säger Pirjo Stråte, ordförande för SPES.

Vill stoppa impulsen

Förra året försökte 18 personer försökte begå självmord genom att hoppa från broar enligt Brandförsvarets suicidrapport. Pirjo Stråte menar att många som väljer att hoppa gör det impulsivt och att broar med cykelvägar och gångvägar är extra utsatta.

– När Västerbron inte hade stängsel hittade man ibland bilar som var igång på bron. Man hade stannat, frikopplat och dragit i handbromsen – och sedan sprungit och hoppat. Finns det cykel- och gångtrafik på en bro så ska det absolut sättas stängsel, säger hon.

Vill se fler broar med staket

Under 2012 fick Västerbron sitt självmordsstängsel, och 2014 fick Skanstullsbron liknande åtgärder. Efter det har självmordsförsöken totalt minskat med 20 procent.

Nu hoppas man på samma effekt vid Liljeholmsbron. Trots att Pirjo Stårte vill se fler broar i Stockholm utrustas med liknande skydd, har Trafikkontoret inga fler broar på gång för i år.

– Nu är det Liljeholmsbron som står på tur och det kommer bli klart i maj. Det här är en större samhällsfråga än bara konstruktion, problemet är att när vi har byggt på ett ställe då kan en ny plats för att hoppa dyka upp. När vi ser att det kan finnas risk för det, kan det bli föremål för utredning, säger Anders Porelius, pressansvarig på trafikkontoret i Stockholms stad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.