Enligt Socialjouren kom 5377 ensamkommande barn till Stockholms kommun 2015. Totalt blev sedan 2143 anvisade till Stockholms genom Migrationsverket och det är dessa barn som nu alltså placerats i olika boenden i kommunen.
Debatten kring integration har ställts på sin spets sedan ensamkommande och gatubarn sammankopplats med både sexuella trakasserier mot flickor på ungdomsfestivalen We are Sthlm och ofredanden på Eriksdalsbadet.
Och nu ställer också RFSU krav på sexualundervisning särskilt riktad mot ensamkommande barn.
– Vi tycker att Skolverket ska få ett uppdrag att se över hur man säkerställer att alla i svenska skolan får den information man har rätt till och att alla ensamkommande också får det, säger Kristina Ljungros, förbundsordförande på RFSU.
Ifjol kom 32.802 ensamkommande barn mellan 13-17 år till Sverige. Över nittio procent av dem var pojkar, det visar siffror från SCB. De flesta kommer från länder i mellanöstern med väldigt ojämlik kultur. The gender gap report från 2015 visar att Sverige är det fjärde mest jämställda landet i världen medan exempelvis Syrien hamnar på plats 143.
Brinnande fråga
Musse Hosseini är 21 år och nyvald ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening. Han kom till Sverige som 15-åring och precis som många nyanlända han pratar med fick han ingen information om det svenska samhället eller om svenska värderingar.
– Det är väldigt svårt att komma in i det svenska samhället om man inte kan språket om man inte känner till sociala koder, säger han.
– Här i Sverige vi har alla samma värde. Tyvärr i mitt hemland, utan att generalisera, där är det mer ojämlikt, säger Musse Hosseini.
Vad leder det till när barnen kommer hit?
– Om de inte får bra information så blir det kulturkrock och vad som händer då, det vet ju alla, säger han.
Många oroliga
I dag vänder sig många unga till honom som upplever svårigheter att förhålla sig till personalen på boenden och det regelverk som är deras nya vardag.
– De är många som hör av sig, barn som ofta mår mycket dåligt som kanske har separerats från sina familjer och som inte förstår de nya regler som sätts upp, säger han.
Kommunens ansvar tydligt
Upphandlarversionen ”Boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl” slår fast att boendet har ett stort ansvar.
– Det finns ett tydligt uppdrag för boende där ensamkommande barn bor att tala om de här frågorna, att tala om normer och värderingar, säger Åsa Lindhagen (MP) socialborgarråd Stockholms stad.
Policyn har sett likadan ut de senaste tio åren. Trots det känner inte Musse Hosseini igen bilden. Trots att han bott både i gruppboende och familjehem.
– Absolut nej, jag personligen fick ingen information och många som jag pratar med får ingen sådan information, säger han.
Gode män saknas
Barnen är utspridda i Stockholms fjorton stadsdelsnämnder som alla arbetar på olika sätt. Uppföljningen är individanpassad och designad att säkerställa att barnen inte far illa. Men någon särskild utvärdering av boendeplatserna, utifrån kraven i upphandlingen, görs inte. Och det saknas 400 gode män bara i Stockholms stad.
– Det finns många som vill bli gode män men vi har inte hunnit kontrollera och utbilda alla, säger Anna Nordin Larsson, rekryteringsstrateg på överförmyndarförvaltningen.