Botkyrka kommun vill samla in uppgifter om hudfärg och religion för att motverka diskriminering. Foto: TT

Botkyrka vill föra statistik på hudfärg och religion

Uppdaterad
Publicerad

Botkyrka kommun vill samla in uppgifter om hudfärg och religion – så kallad jämlikhetsdata. Detta för att identifiera grupper som utsätts för diskriminering. – Vi kommer att kunna ringa in en snävare problembild, säger Helena Rojas, på Botkyrka kommun.

I Botkyrka söder om Stockholm har de flesta av invånarna utländsk bakgrund. Kommunen är först ut i landet med att mäta diskrimineringen mot olika grupper, genom så kallad jämlikhetsdata.

Metoden går ut på att skicka ut enkäter som invånarna svarar på anonymt. På det viset ska kommunen kunna upprätta statistik på diskriminering, för att ta reda på vilka grupper i samhället som är mest marginaliserade.

– Det är en metod där de svarande själv identifierar sig i den grupp eller grupper som de anses sig tillhöra, säger Tobias Hübinette, som är lektor i interkulturella studier vid Karlstads Universitet, och författare till rapporten ”Vad är Jämlikhetsdata?”.

”Känner mig inte trygg”

Lärarstudenten Sara från Alby i Botkyrka är praktiserande muslim. Hon möter dagligen fördomar om muslimer. För henne började trakasserierna när hon började bära slöja.

– Man blir tilltalad på ett nedlåtande sätt, får ett sämre bemötande, blir bespottad och får höra glåpord. Jag känner mig inte trygg. 

Sara känner att hon ständigt måste motbevisa fördomar om muslimer. Hon berättar att många blir förvånade över att hon talar flytande svenska, jobbar och studerar på högskola. Nu hoppas hon att jämlikhetsdata kan hjälpa henne och andra muslimer.

 – I dag talar man för generellt om diskrimineringsfrågor, det blir alldeles för abstrakt. Med hjälp av jämlikhetsdata kan man göra det mer konkret. Man kan kategorisera och se hur specifika målgrupper blir utsatta. Utifrån det så kan man arbeta förebyggande.

Fokus på hudfärg och ”muslimsk identitet”

I Botkyrka har Afrosvenskarnas riksförbund och Svenska muslimer i samarbete varit drivande i frågan.

– Vi kommer inte att samla data om etniskt ursprung, utan i första hand hudfärg och muslimsk identitet, säger Helena Rojas, verksamhetschef för mänskliga rättigheter i Botkyrka kommun.

Men du säger hudfärg. Kommer det vara så att man kan fylla i olika hudnyanser?

– Nej, absolut inte. Det handlar om hur man definierar sig själv, vilket ursprung man har. Men vi är inte klara med vårt arbete ännu, vi prövar oss fram. Det handlar absolut inte om att intressera sig för människors hudnyanser.

Kommunförvaltningen fick i uppdrag av den styrande rödgröna majoriteten att undersöka förutsättningar att införa jämlikhetsdata. Tidigast 2017 kan jämlikhetsdata bli verklighet.

Färgblindhet

Jämlikhetsdata används i dag av länder som USA, Brasilien och Finland. Men inte i Sverige, trots att bland annat FN vill det.

Tobias Hübinette menar att det finns en färgblindhet i Sverige, att svenskar inte vill prata om hudfärg, trots att minoriterer blir diskriminerade bland annat på grund av deras utseende.

–  I dag kan man endast få fram data om kön, ålder och utländsk bakgrund. De andra diskrimineringsgrunderna som exempelvis hudfärg, sexuell läggning eller religion går det inte att få fram några data på.

Romer riktar kritik

Moderaterna i Botkyrka vill inte medverka till det de kallar för ett kommunalt register över det man kallar för ”rastyper” och trostillhörighet. Även en romsk kvinnoorganisation riktar hård kritik mot planerna att införa så kallad jämlikhetsdata i Botkyrka.

– Kan vi lita på kommunen när vi inte har förtroende för polisen, säger Rosita Grönfors som är ordförande i föreningen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.