I slutet av förra året tecknade landstinget avtal med de två bolagen inom plastikkirurgi genom så kallad direktupphandling. Det innebär att landstinget skrev avtal med bolagen utan att först ha annonserat så att fler företag kunnat lämna anbud.

När ett tredje bolag som verkar inom plastikkirurgi fick reda på avtalen anmälde man dem till förvaltningsrätten.

Stockholms läns landsting menar att man haft för avsikt att konkurrensutsätta vården så skyndsamt som möjligt, och att man skrivit avtal med bolagen i avvaktan på politiska beslut om att upphandla vården. Landstinget menar också att om man skulle upphöra med plastikkirurgin under tiden så skulle det innebära allvarliga konsekvenser för patienters liv och hälsa.

Men de argumenten köper inte förvaltningsrätten utan ger det klagande bolaget rätt.

”Inte hunnit med”

– Man får komma ihåg att vi har utvecklat vårdval för mer än fem miljarder kronor de senaste åren. De avtal vi fått kritik för gäller enstaka miljoner, och vi har inte hunnit med dem, helt enkelt, säger Gustav Ohlén som är samordnare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Stockholms läns landsting.

Det handlar också om att man prioriterat andra verksamheter, enligt Gustav Ohlén.

– Nu byggs Nya Karolinska sjukhuset och utöver det pågår också en utveckling av den vård som inte behöver akutsjukhusens resurser. Där behöver vi ha goda förutsättningar och då har vi prioriterat andra områden, helt enkelt, till exempel gynekologi som är ett större område, säger Gustav Ohlén.

”Otillfredsställande att de inte följer lagen”

För ett och ett halvt år sedan kom en liknande dom i förvaltningsrätten, även den gällde att landstinget inte gjort en annonserad upphandling för plastikkirurgi utan skrivit avtal direkt med två bolag. Då var det Konkurrensverket som drev fallet mot Stockholms läns landsting, som tvingades betala en sanktionsavgift på en halv miljon kronor.

– Det är otillfredsställande att de inte följer lagstiftningen, som vi ser det. Samtidigt tar det förstås ett tag att rätta till ett problem om det är så att de skulle ha ett mer strukturellt problem, eller vad nu det här agerandet från deras sida bottnar i, säger Malin de Jounge, enhetschef på Konkurrensverket.

Flera liknande domar

De senaste åren har Konkurrensverket drivit flera fall mot landstinget där förvaltningsdomstolar beslutat att fälla landstinget på grund av otillåten direktupphandling. Bara sedan hösten 2014 har Stockholms läns landsting tvingats betala runt 12 miljoner kronor i böter, eller så kallad upphandlingsskadeavgift, på grund av otillåtna direktupphandlingar.

– Grundtanken med att ha en konkurrensutsättning är att man ska få in flera anbud från olika leverantörer och på så sätt se till att man får rätt sak till rätt pris. Vid en direktupphandling är risken att man inte väljer den bästa vara eller tjänst man kunde ha fått för samma peng, säger Malin de Jounge.

Ett mål gällde ett ramavtal inom hemsjukvård som förlängdes utan att någon konkurrensutsättning med annonsering gjordes. Då tvingades landstinget betala tio miljoner kronor, vilket är det högsta belopp som kan dömas ut enligt upphandlingsreglerna.

– Vi har gjort det vi har kunnat, och den absoluta majoriteten av avtalen är lagliga. Vi gör allt vi kan för att avveckla de här avtalen vi fått kritik för, och de kommer att övergå till upphandlade avtal inom kort, säger Gustav Ohlén.

Många tips om otillåtna avtal

På Konkurrensverket har man ögonen på Stockholms stads landsting.

– Vi har fått in ganska många tips kring just otillåtna direktupphandlingar i Stockholms läns landsting. Och av de sex målen vi tagit till domstol har vi vunnit allihop, säger Malin de Jounge.

SVT: Vad tänker du om det, och vad säger det om landstinget?

– Man får tänka på att landstinget är väldigt stort, så sex kontrakt i den massan av kontrakt de har behöver inte säga så mycket, men vi fortsätter vår granskning och har nu ungefär 20 kontrakt som vi granskar och vi får in tips ganska löpande, så då kan man fundera på vad det betyder, säger Malin de Jounge.