Organisationen Missing People använder sig av drönare när de är ute på sökuppdrag efter försvunna personer. Men efter att domen slogs fast den den 21 oktober i år blir det alltså svårare att söka från luften.
– Det känns på ren svenska för jäkligt. Det här kan i slutändan vara skillnad på liv eller död, säger Jörgen Olsson, verksamhetsledare på Missing People Sweden.
– När vi är ute och söker efter människor är tid en väldigt viktig faktor, och tvingas vi nu använda sökpatruller på de områden som vi tidigare använt drönare på så kommer vi att missa andra sökområden för att vi inte har tillräckligt med sökare ute, säger han.
Kan leda till fängelse
Högsta förvaltningsdomstolen beslut innebär alltså att en drönare med en kamera räknas som en övervakningskamera enligt kameraövervakningslagen.
För att använda en drönare krävs numera ett tillstånd som man ansöker hos länsstyrelsen, filmar man utan tillstånd kan det vara ett brott mot tillståndsplikten vilket kan leda till böter eller fängelse. Tillståndet kommer att vara svårt att få och det kommer i första hand att ges till drönare som används för att förhindra brott.
– I praktiken kommer det här att innebära att vi inte kommer att kunna söka tillstånd på det här sättet. Tillståndsprocessen är så pass komplicerad så frågan är väl egentligen om det ens är värt att försöka, säger Jörgen Olsson.
Skydda integriteten
Från domstolens sida menar man att det handlar om att skydda den personliga integriteten, enligt domen kan drönare även användas för personövervakning även om det inte är syftet.
– En kamera som är monterad på en drönare kan filma betydligt större områden än vad du själv kan göra med en handmanövrerad kamera och de som är på marken vet inte alltid om att man kan bli kameraövervakad. Det möjliggör kameraövervakning där man själv inte kan komma åt via en handhållen kamera, säger Malin Ricknäs, jurist vid Datainspektionen.
Men Missing People vill se en snabbare förändring.
– Jag kan förstå integritetsperspektivet till viss del, men här måste att rädda liv gå före allt annat. Beslutet känns bakåtsträvande och inte i linje med vad Missing People vill göra och inte heller var samhället står just nu, säger Jörgen Olsson.
Gammal lag ses över
Förra året tillsatte regeringen en utredning som ska se över kameraövervakningslagen. Den uppdaterades senast 2013 och den grundar sig i stora drag på på lagen från slutet av 1970-talet.
– Vi har sett att det finns ett gränsdragningsproblem kring vad som gäller för den här typen av kamera som används väldigt kortvarigt på en drönare. Därför har vi sagt att det varit bra att det reds ut av en domstol så att det inte finns någon gråzon för vad som gäller, säger Malin Ricknäs.
Men vad kommer hända nu?
– Det kommer garanterat bli förändringar både utifrån den utredning som regeringen tillsatt och den nya EU-förordning som börjar gälla i samtliga EU-länder våren 2018, säger hon.
Utredningen som regeringen tillsatt skulle enligt planerna vara klar under februari nästa år, men utredningstiden har förlängts och den förväntas redovisas i juni 2017.