Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör forskare Judith Lind från Linköpings universitet om studien kring varför det är så få som vill bli familjehem. Foto: SVT

Ny forskning: Så kan bristen på familjehem lösas

Uppdaterad
Publicerad

Det råder brist på familjehem i landets kommuner. Vid Linköpings universitet pågår just nu ett forskningsprojekt om familjehem för att bland annat ta reda på vilka användbara sätt som kan öka tillskottet av nya familjehem.

– Vi ser att den viktigaste faktorn för att vilja ta emot ett barn är att få stöd av socialtjänsten och att inte lämnas ensamma med ansvaret, säger Judith Lind, universitetslektor på institutionen för Tema barn vid Linköpings universitet.

I en ny enkätstudie, där cirka 2 000 personer i åldern 25-64 år deltog, svarade cirka nio procent, motsvarande 152 personer, att det är ganska sannolikt att de i framtiden kan tänka sig ett familjehemsuppdrag.

Men det var så få som en procent, motsvarande 17 personer, som sa att det är stor sannolikhet att de kommer bli familjehem.

– Brist på tid och plats uppgavs som främsta orsaken till att tveka för uppdraget, säger Judith Lind.

Andra faktorer som spelade in hos de svarande var ersättningen för uppdraget och vilket stöd som finns. Hör mer om det i videon ovan.

Så kan fler lockas att bli familjehem

32 procent av de totalt 169 personerna som är positiva till familjehemsuppdrag säger att det inte har blivit av trots att de egentligen vill bli familjehem.

– I de svarandes liv verkar det för närvarande inte finnas några hinder mot att bli familjehem och kanske är det just denna grupp som kan tänkas lämna in en intresseanmälan inom en snar framtid om de blev tillräckligt motiverade, säger Judith Lind.

”Sprida positiva erfarenheter”

Forskningsledaren Judith Lind tror att rekryteringen av nya familjehem skulle kunna öka om det spreds fler positiva erfarenheter kring uppdragen att ta emot barn.

– Det är viktigt att familjehemmen känner sig trygga med uppgiften eftersom de i sin tur sänder ut viktiga signaler till andra som funderar på att ta sig an familjehemsuppdrag.

Delstudien ingår i ett större forskningsprojekt, som pågår till 2025 vid Linköpings universitet, med finansiering av forskningsrådet Forte.

Så gjordes enkätstudien

Av 2 011 respondenter som svarat att de inte har eller tidigare har haft eller sökt uppdrag som familjehem besvarade 2 003 respondenter frågan ”Hur sannolikt är det att du kommer att söka uppdrag som familjehem i framtiden?” Av dessa svarar 0,9% mycket sannolikt och 7,6% ganska sannolikt.

Det är alltså sammanlagt 8,5 procent som svarar att det är mycket eller ganska sannolikt att de kommer att söka uppdrag som familjehem i framtiden.

När forskarna tar hänsyn till att män och äldre personer var något överrepresenterade bland enkätdeltagare jämfört med befolkningen i sin helhet och viktar svaren på ovanstående fråga på kön och ålder blir fördelningen istället 1,1% som svarar mycket sannolikt och 8,9% som svarar ganska sannolikt. Tillsammans var det tio procent som svarar att det är mycket eller ganska sannolikt att de kommer att söka uppdrag som familjehem i framtiden.

Deltagarna utgjordes av slumpmässigt rekryterade kvinnor och män mellan 25 och 64 år i Göteborgs universitets Medborgarpanel. Svarsfrekvensen var 45 procent av de cirka 4 500 tillfrågade.

Källa: Linköpings universitet, Tema barn

Vad är ett familjehem?

Hos familjehemsföräldrar placeras barn och unga som inte kan bo kvar hemma. Familjehem är det som tidigare kallades fosterhem.

När socialtjänsten fattar beslut om en placering beror det oftast på att vårdnadshavare brister i omsorgen eller att barnet har ett destruktivt beteende.

Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att rekrytera och utreda familjehem.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.