Det värsta, att ens barn inte vill leva, det händer varje år i mellan tjugo och trettio Stockholmsfamiljer. Men förra året drabbades ofattbart många i Bromma.

– Skolorna ringde in oss när det inträffat självmord. Det hisnade för oss när vi insåg att det här hände gång på gång, säger Elin Santell, diakon i Bromma församling.

Nio Brommaungdomar tog sitt liv under 2012, den äldsta nitton, den yngsta bara tretton år gammal.

Flera liv

– Alla undrar förstås varför, och det är ju ingen som vet. Men jag upplever att det finns en utbredd bild av att man har flera liv. Som i ett dataspel, säger Elin Santell som möter många ungdomar med ångest och livsleda.

– Pressen från skolan ligger som ett lock över ungdomarna. De får aldrig någon chans till återhämtning. Mobilen är alltid på, de ska ständigt vara på G. Många har dessutom frånvarande föräldrar, och jag möter många som mår dåligt efter föräldrarnas skilsmässa, säger Elin Santell.

– Det är viktigt med höga betyg, viktigt att klä sig rätt, man ska hänga med och synas överallt för att bli accepterad, säger Björn Wedin som är 16 år och går i första ring på Blackebergs gymnasium.

Alla känner någon

Han och hans vänner känner alla någon som tagit livet av sig.

– Det är läskigt, man undrar ju om nån annan av ens kompisar helt plötsligt ska försvinna, säger Max Bacco, klasskamrat med Björn Wedin.

– Det är lite ytligt här i Bromma. Allt ska se bra ut från utsidan. Man vill inte erkänna om man har familjeproblem, konstaterar Louise Berlin, årskurs 1 i Blackebergs gymnasium.

Men all forskning visar att det absolut viktigaste är att söka hjälp så fort en ung människa visar tecken på psykisk ohälsa.

Paralyserad

– Omgivningen blir ofta helt paralyserad. Trots att man uppfattar att ett barn mår dåligt gör man ingenting och hoppas att det ska lösa sig, konstaterar Danuta Wasserman, professor vid Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) och världsledande forskare på området.

– Barn är underbehandlade, vi har alldeles för få psykiatriker. Mår ett barn dåligt så måste det få hjälp omedelbart, det går inte att vänta. I Bromma finns det dessutom risk att ännu fler barn väljer samma lösning, nu när dammen på något sätt brustit, fortsätter Danuta Wasserman.

Våga lyssna

Men uppföljningen i Brommaskolorna har varit högst varierad.

– Vissa skolor har gjort uppföljning, säger Elin Santell.

– Det har varit mycket prat om stress, men ingen har precis nämnt självmord, konstaterar Max Bacco, och hans kamrater håller med.

– Man måste våga fråga hur ungdomar mår, och framför allt våga lyssa på svaret, summerar Elin Santell.