Foto: TT

Smittspridning på Karolinska

Uppdaterad
Publicerad

Ett 50-tal patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har smittats av en antibiotikaresistent bakterie. Fyra av patienterna har dött och i åtminstone ett av fallen tror sjukhuset att det är bakterien som är orsaken.

Utbrottet har pågått sedan augusti förra året.

Om ni sett det här under en längre tid, känner ni ingen skyldighet att gå ut med det här tidigare än nu, ett år senare?

– Vi har inte vetat om det här i ett år. Vi har provtagit patienter nu under våren och då kunnat konstatera att det börjat sprida sig i höstas. Det är i och för sig några månader sedan. Men nu har det hunnit bli så många patienter att det skiljer sig från andra spridningar, säger chefsläkare Elda Sparrelid till SVT.

Smittspridningen har enbart skett på thoraxkliniken i Solna och samtliga drabbade var patienter som har genomgått öppen hjärtkirurgi.

– Vi har vidtagit en rad åtgärder och nu hoppas vi att spridningen har stoppats, eftersom vi inte har haft några nya fall på 2–3 veckor, säger chefläkare Elda Sparrelid till TT.

Bakterien i fråga heter Klebsiella pneumoniae och finns vanligtvis i tarmen, men kan orsaka infektioner hos människor. Den aktuella bakterien bär på ESBL, vilket innebär att bakterien bildar ett ämne med förmåga att bryta ner vissa antibiotika.

Fyra döda

Hittills har 52 patienter drabbats varav fyra har dött. Huruvida bakterien bidrog till dödsfallen vet ännu inte sjukhuset.

– Det är inte helt lätt att avgöra eftersom det här är patienter som varit svårt sjuka av andra orsaker, men vi har starka misstankar om det i åtminstone ett fall, säger Elda Sparrelid.

De allra flesta har dock inte blivit sjuka, utan har ”bara” blivit bärare av bakterien, som normalt inte orsakar sjukdom.

Smittan upptäcktes i våras, men smittspridningen började antagligen redan i höstas.

Sedan dess har sjukhuset arbetat med att kartlägga och strama upp hygienrutinerna för att få stopp på smittspridningen.

Hundra åtgärder

Under arbetets gång har sjukhuset kunnat konstatera att gällande hygienrutiner inte alltid har följts och att det har funnits behov av att införa ytterligare rutiner för att något liknande inte ska hända igen.

– Det gäller allt från personalens följsamhet till de rutiner vi har till kläder, utrustning, tangentbord och rengöring av instrument – allt vi kunnat identifiera. Sammanlagt har vi vidtagit ett hundratal åtgärder, säger Elda Sparrelid.

Smittspridningen har anmälts enligt lex Maria och en anmälan har skickats in till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Bryter ner antibiotika

ESBL står för Extended Spectrum Beta-Lactamase och innebär att bakterier som bär på detta kan bilda enzymer som bryter ner vissa typer av antibiotika, så att dessa inte fungerar.

Personer som bär på resistenta bakterier blir ofta inte sjuka av den resistenta bakterien i sig, men vid annan sjukdom som behöver behandlas med antibiotika kan resultatet bli att denna inte har någon effekt.

Det finns ett tydligt samband mellan att bakterier utvecklar resistens och mängden antibiotika som används. Ju mer antibiotika, desto större risk för att bakterier utvecklar resistens (motståndskraft).

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.