Stockholm är en av de första av 47 städer i världen som ska undersökas.

Forskare kommer bland annat topsa rulltrappornas handtag, pendeltågskort och säten i jakt på bakterier och hoppas kunna se vilka stationer och ytor som är mest bakteriebelastade och hur det varierar över tid.

Resultatet kommer sedan kunna utgöra underlag för att göra förändringar i staden till förmån för folkhälsan. Det kan handla om stadsplanering, till exempel vilka materialval man gör när man bygger.

– Om man rent hypotetiskt skulle se att ett högt antal sjukdomsalstrande bakterier finns på vissa material runt en klinik skulle man kunna byta ut de materialen och använda kunskapen till att till exempel städa mer på utsatta ytor eller uppmuntra patienter att använda handsprit på väg från kliniken, säger Klas Udekwu, forskare och projektledare för studien vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet.

Tunnelbanan ett bra urval

Kartläggningen av tunnelbanans bakterier ska alltså inte bara användas för att göra förändringar i tunnelbanemiljön, utan användas som analysunderlag som kan säga något om hela staden.

– Tunnelbanan utgör det perfekta urvalet, vi måste undersöka platser där vi möts, säger Klas Udekwu.

Stockholms läns landsting är medfinansiär till studien som ska genomföras i sin helhet i juni. Just nu pågår en förstudie där ett urval av Stockholms tunnelbanestationer topsas.

– Vi bygger en grund för samhällsförbätträning, säger Klas Udekwu.