En senare skolstart skulle ge piggare elever och bättre skolresultat, tror Karin Ernlund (C). Hennes parti pekar även på ett annat skäl till sovmorgon: kollektivtrafiken skulle avlastas om färre åker i den värsta rusningen.
– Det här räddar inte svensk skola. Men det viktigaste är vad eleven lärt sig när den kommer hem från skolan – inte när den började på morgonen, säger Karin Ernlund som är gruppledare för Centern i Stockholms stad.
I motionen hon skrev i fjol till kommunfullmäktige står:
”Det finns en djupt rotad uppfattning om att om att det är bra för karaktären att gå upp tidigt på morgonen. Men för många av oss är det väldigt svårt. (...) Det är märkligt att vi tvingar upp pubertala elever alldeles för tidigt.”
Är du själv en kvällsmänniska?
– Ja det ska jag väl erkänna. Jag tror att vi är på väg mot ett samhälle med mer utspridda tider och då måste skolan hänga med.
Tittat på andra länder
Hon hänvisar till en studie från Minnesota där 9.000 elever deltog. När den första lektionen för dagen sköts upp till klockan 08.40 (från 07.50) ökade närvaron och betygen förbättrades. I England pågår ett projekt på flera högstadieskolor där ungdomarna börjar först klockan 10.
– Det finns gamla normer som säger att det skulle vara lite bättre att gå upp tidigt. Politiken ska tydligt visa att det finns forskning som säger annat.
Anpassa behoven
Frågan är inte någon som Sveriges elevråd – SVEA, driver aktivt. Det kan finnas fördelar tror man, men då främst ur hälsoperspektiv.
– Jag tror att det är bra att öppna för möjligheten. För vissa passar det att börja senare, för andra inte, säger Julia Lindh, förbundsordförande.
Forskning ska spridas
Nu har stadsledningskontoret och utbildningsnämnden kommit med sina åsikter. Bägge välkomnar intentionen, men menar att det är upp till varje rektor att avgöra när eleverna ska börja sin skoldag. Skolborgarrådet Olle Burell (S) är inne på samma spår, skriver Mitti.
Den första juni tas frågan upp på kommunstyrelsens möte. Enligt Karin Ernlund räcker det inte med att bara säga att förslaget låter bra. Hon saknar konkreta förslag.
– Vi vill att ett uppdrag ges till utbildningsförvaltningen att ta fram en kunskapsbank. Skolorna ska få ta del av fakta, forskning och exempel. Sedan är det upp till varje rektor att bestämma.