Patrik Oksanen (C) är ledarskribent i Mittmedia med inriktning på försvarspolitiska frågor. Foto: SVT

”Bålsta ett mål för utländsk underrättelsetjänst”

Uppdaterad
Publicerad

Personer med anknytning till främmande makters underrättelsetjänst har ”utan rimlig anledning befunnit sig vid, och studerat, områden som är av vikt för totalförsvaret”, konstaterar militärens underrättelsetjänst Must i sin årsrapport för 2016. Och så sent som i december 2016 dömdes en litauisk man för intrång vid ett skyddsobjekt i Bålsta.

Enligt Patrik Oksanen (C), ledarskribent med inriktning på försvarspolitiska frågor, finns det ett samband.

– Det är min bedömning ja, säger han.

I sin årsrapport för 2016 konstaterar den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must att omvärlden knappast har blivit säkrare under det gångna året.

Samtidigt tyder händelser under 2016 på att främmande underrättelsetjänster är allt mer benägna att ta risker för att komma över information från den svenska försvarsmakten.

”Bålsta ett mål”

Must själva uppger inte vilka mål det ska röra sig om. Heller inte när. Men enligt Patrik Oksanen (C), ledarskribent med inriktning på försvarspolitiska frågor, kan händelserna i Bålsta under 2016 höra dit.

– Jag drar det sambandet, säger han.

Det var i slutet av november som en utländsk medborgare greps av militär vid en försvarsanläggning norr om Bålsta. Han greps för att ha fotograferat anläggningen, som är ett militärt skyddsobjekt. I början av december greps ytterligare en man med utländskt medborgarskap under liknande omständigheter.

– I Bålsta finns det ledningscentral som kan vara av värde för utländska krafter att undersöka, säger Patrik Oksanen.

”Krävs manskap på marken”

Enligt honom kan allt spionage som sker inte göras digitalt. Vissa saker kräver manskap på marken.

– Rent generellt kan man säga att man inte kan se allt med satellit till exempel. Ta skalskyddet till exempel. Det kan också röra sig om tester. Att andra underrättelseverksamheter vill se hur snabb reaktionen är när det kommer till just att uppmärksamma och agera på händelser som detta.

Utöver det kan det enligt Patrik Oksanen också röra sig om provokation.

– De som skickar manskap till Sverige kanske helt enkelt vill att de ska bli upptäckta, helt enkelt för att visa att de håller koll på oss.

Den ena av de två männen som greps i Bålsta dömdes senare för brott mot skyddslagen. Den andra mannen släpptes senare på fri fot, då åklagaren inte kunnat presentera tillräckliga bevis för tingsrätten för att hålla honom frihetsberövad.

Avvägning gällande information

Enligt Patrik Oksanen finns det anledningar till varför Must inte uppger vilka platser de syftar på i sin rapport.

– Det handlar om att man helt enkelt inte vill berätta det man vet. Det är en konstant avvägning mellan att informera allmänheten om vad de bör veta och att hålla på uppgifter som kan göra det lättare för utländska krafter att inhämta information om militära mål.

Vad finns det för intresse hos Must att gå ut med information över huvudtaget?

– Allmänheten bör få reda på saker som är viktiga för dem att veta. Det kan bland annat handla om att man vill att uppmärksamhet ska finnas. Ta i syd till exempel, där försvarsmakten satte upp en tipslinje tidigare under 2016.

Must vill inte avslöja något

Jan Kinnander, ställföreträdande chef för säkerhetskontoret inom Must, bekräftar Patrik Oksanens bild gällande avvägningen.

– Det har att göra med att vi inte vill avslöja vilka metoder vi använder eller vilka skyddsvärden vi har, säger han.

Att andra stater, enligt Must, tar allt större risker för att komma över hemliga uppgifter har att göra med att behovet av information har ökat. Det beror på den ökade osäkerheten i närområdet, en ökad aktivitet från rysk sida och att den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter att komma in i it-system.

– Vi har sett en upptrappning sen 2014. Ryssland är en del av den, säger Patrik Oksanen.

Ryssland har av Musts chef Gunnar Karlsson tidigare pekats ut som den främste aktören när det gäller cyberangrepp och påverkansoperationer mot Sverige.

– Det finns ett antal olika underrättelsetjänster som verkar i Sverige. Det är nog ingen hemlighet att Ryssland är en av dem, säger Jan Kinnander.

Strategiska drag

Enligt Patrik Oksanen kan det finnas anledningar till att den nu dömde mannen Bålsta var litauisk medborgare.

– Det är inte ovanligt att underättelsetjänster använder personer som vid första anblick ser ut att inte vara kopplade till landet där underrättelsetjänsten kommer ifrån. Det är strategi.

Patrik Oksanen uppger tre mål av militär karaktär som enligt honom är av intresse för utländsk underrättelsetjänst. Försvarsanläggningen i Bålsta, Luftstridsskolan vid Ärna och Ledningsregementet i Enköping.

– Man kan säga så här. Om det skulle uppstå en konflikt i Östersjöregionen är det nästan helt oundvikligt att Sverige skulle bli indraget. Däremot är hotet inte större mot oss än mot till exempel Baltikum. Men en konflikt i vårt närområde skulle sprida sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.