– Jag bor i en ungdomslägenhet i Uppsala. Och jag bor där otillåtet. På pappret står det att jag är inneboende, men jag bor där själv, säger David.

Modellen som David beskriver går ut på att man i samråd med den man hyr av uppger att man är inneboende även fast man i praktiken hyr i andrahand. Vilket är otillåtet.

– För att kunna hyra i andrahand måste man ju ha hyresvärdens tillåtelse vilket jag inte har och kontraktsinnehavaren har heller inte frågat om lov, säger han.

”Det är ju själviskt”

Fifflandet sker då David inte har rätten att ta över kontraktet, har för lite egna ködagar och för lite köpekapital.

– Det är ju själviskt att göra så här – för resultatet blir ju att jag tar ett boende för en person som stått i kö länge, säger han.

LÄS MER: Andreas, 43, bor i en friggebod med sin son

Och även om marknaden med falska inneboenden och otillåtna andrahandsuthyrningar sker i det dolda uppskattas fifflet vara omfattande. Enligt en undersökning som organsationen Fastighetsägarna gjort, och som presenterats i en rapport från Boverket, framkommer det att det kan vara uppemot 40 procent av de årliga bytena på hyresmarknaden som är otillåtna.

LÄS MER: Bostadsbrist i hela Uppsala län

”Märker av ökning”

– Vi märker av en ökning av antalet ärenden där fastighetsägaren vill att vi ska biträda vid uppsägning av förstahandshyresgäster på grund av otillåten andrahandsuthyrning, säger förhandlaren Cecilia Hamenius på Fastighetsägarna Uppsala.

Även Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, arbetar man hårt för att komma åt fifflet – då de menar modellen helt åsidosätter kösystemet.

– Dels försöker vi på lokal nivå samarbeta bättre med socialtjänst, polis, Kronofogden och Migrationsverket för att följa upp och kontrollera om de personer som verkligen står på kontraktet faktiskt bor där. Men det är svårt att komma åt, då de som är involverade i detta vill ju inte bli ertappade – för då förlorar de sitt hem. Det har vi förståelse för men vi måste veta vilka som bor i våra fastigheter. Det är en fråga om risker, både för fastigheterna men också för de boende. Vi måste också kunna ha ett fungerade kösystem, säger Charlotta Lundström vid SABO.

LÄS MER: Allmännyttan har sålt tusentals lägenheter

Återtagit 850 kontrakt

På Uppsalas största allmännyttiga bostadsbolag Uppsalahem har man under de senaste åren återtagit 850 kontrakt – direkt kopplade till olovlig andrahandsuthyrning. Mycket tack vare den unika uppsökande verksamheten man har.

– De som hyr ut svart och hyr svart blir allt duktigare på att dölja sina spår, men vi har anställt fler nu för att komma tillrätta med svartkontrakten. Vi är ute nästan varje kväll och knackar dörr och lyssnar vem det är som bor där, säger Linda Ryttlefors vid Uppsalahem.

Hur går det till?

– Vi knackar på och kollar om den personen som står på kontraktet är hemma. Om den personen inte är det frågar vi var den är, och när den kommer hem. Den personen som öppnade kan vi fråga vad den gör där. Men det svåra i sådana här lägen är bevisbördan. Vi måste bevisa att kontraktsinnehavaren inte bor där.

Tips från grannar

Hur får ni information om misstänkta fall?

– Mycket kan gå genom tips från grannar och liknande, men sen också våra egna uppsökare – som helt enkelt kan se saker som ser misstänkta ut. Okända namn på dörren och så.

Varför är det viktigt?

– Först och främst vill vi att vårt kössystem ska fungera. Men sen så är det en säkerhetsfråga också. Vi vill veta vilka som bor i våra lägenheter.

Varför?

– Desto fler personer som bor i en lägenhet, eller desto fler byten som en lägenhet är med i, desto större slitage, säger Linda Ryttlefors.

Kontraktet kan ryka

Vad händer om man blir ertappad?

– För den som hyr ut så handlar det om ett återtagande av kontraktet, då det står klart och tydligt i alla kontrakt vi skriver att man måste ha vårt godkännande för andrahandsuthyrning.

Men det är ju människor vi talar om? Var ska de som hyr då bo?

– Vårt kösystem är en central del i vår verksamhet. Om det inte fungerar så är det inte bra. Man måste gå de formella vägarna, säger Linda Ryttlefors.

Uppsalahem beskriver situationen för det uppsökande teamet som utsatt, då de till och från kan hamna i hotfulla situationer.

– Vad som har hänt eller inte hänt kan jag inte gå in på, men det jag kan säga är att det är en utsatt arbetsituation.

David letar kryphål

Och även om David mycket väl vet om att det han tillsammans med många andra gör är fel så menar han att det är ett nödvändigt ont, trots riskerna.

– Jag tror att detta är ett resultat av att det nuvarande systemet inte riktigt fungerar. Bostadsbehoven tillgodoses inte. Då måste man som behövande börja leta efter kryphål för att kunna lösa mina omedelbara problem; var ska jag sova inatt, säger David.

VIDEO: Hör David berätta