Uppsala

Sara tvingades förlova sig med en främmande man när hon var 17 år. Foto: SVT Grafik

Sara tvingades förlova sig med okänd man

Uppdaterad
Publicerad

Sara tvingades förlova sig med en främmande man när hon var 17 år. Genom att berätta sin historia hoppas hon att andra tjejer ska få den hjälp hon aldrig fick.

Sara, som idag lever på hemlig ort med skyddad identitet, fick hjälp av en organisation att starta ett nytt liv. Hon är tacksam över att ha kommit i kontakt med organisationen, eftersom hon upplever att socialtjänsten i kommunen hon bodde i aldrig tog henne på allvar.

– Jag önskar att de hade lyssnat mer på mig än att bara lyssna på vad mina föräldrar hade att säga. Det var som att de alltid var på mina föräldrars sida, att de ansåg att mina föräldrar bara ville skydda mig.

Förlovades med en främling

Sara säger att hon under hela sin uppväxt vetat om att hon inte skulle få gifta sig med vem hon vill. När hon var 17 år tog familjen med henne utomlands. Där tvingades hon förlova sig med en man hon aldrig tidigare träffat. Förlovningen var en så kallad trolovning och innebar enligt familjens kristna tradition att paret i princip var gifta.

– Det var jättekonstigt och skrämmande. Jag förstod inte varför min familj gjorde så mot mig. Jag hade ju inte ens gått ut gymnasiet. Det kändes som att allt skulle vara bortkastat.

LÄS MER: Lagen om tvångsäktenskap ses över

Rymde hemifrån femtio gånger

I takt med att bröllopet närmade sig blev familjens begränsningar och hot allt värre. Bara i skolan kände hon sig trygg, berättar Sara. Hon har blivit slagen hemma så länge hon kan minnas, och fått genomgå en så kallad oskuldskontroll.

Men enligt Sara kunde allt ha stoppats tidigare. För hon hade hela tiden kontakt med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och skolkurator.

– Det var som att de inte trodde på mig. Att de bara trodde att jag bara ljög eller att jag hittade på för att jag kanske var en utåtagerande tonåring eller så.

Hon säger att hon rymde hemifrån femtio gånger. Alla gånger blev hon hemskjutsad av socialjouren. När hon sa att hon ville flytta hemifrån fick hon rådet att flytta till en annan släkting – fastän det var just familjen som utgjorde hotet mot henne.

Jagades med kniv

En dag knackade polisen på, och efteråt brakade helvetet lös. Sara berättar att familjen jagade henne med kniv och att hon sprang för sitt liv. Det var då hon fick nog. Hon lämnade familjen och fick så småningom kontakt med organisationen som hjälpte henne.

Sara hoppas att hennes historia ska leda till att unga tjejer i liknande situtationer tas på allvar:

– Det är bra att socialtjänsten och andra myndigheter vet att ibland är inte förövaren bara någon som är helt ond. Det kan vara ens familj som både älskar en och skadar en samtidigt.

Fotnot: Sara heter egentligen något annat.

Hederskultur, hedersvåld och tvångsgifte

Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter, och frihet, med hänvisning till familjens heder.

  • Hedersvåld definieras ofta som våld mot en kvinna med motivet att hon har fläckat släktens heder och rykte.
  • Det finns samband mellan hedersrelaterat våld och förtryck och äktenskap mot en persons vilja.
  • Föräldrar och släktingar tvingar i dessa fall en person att gifta sig genom att hota eller använda våld.
  • I vissa fall luras barn och unga att åka utomlands, för att där bli gifta mot sin vilja.
  • Även om pojkar och män ofta ges större frihet än kvinnorna kan också de riskera att utsättas för hedersvåld och tvångsgifte om de bryter mot rådande normer.
  • Enligt Ungdomsstyrelsens kartläggning Gift mot sin vilja upplever cirka 70 000 ungdomar i åldern 16–25 år att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med.
  • Sedan 1 juli 2014 finns det en lag som förbjuder äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa.

Källor: Riksorganisationen GAPF, riksdagen.se

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.