Han ska ta Uppsala till Jupiter

Uppdaterad
Publicerad

2022 skickas en rymdfarkost från jorden upp med sikte på Jupiter. 2035 ligger den kraschad på månen Ganymedes. Åtminstone om allt går som det ska. Bakom projektet står bland annat forskare från Uppsala.

Det är ett gigantiskt projekt som just nu går in i en första kritisk testfas. Redan 2014 tog den Europeiska rymdmyndigheten (ESA) beslut om att skicka en farkost till Jupiter. Då baserat på runt fyra års förberedande studier.

Deltagare från i stort sett hela Europa är inblandade i byggandet. Men det finns också deltagare från Japan och USA. Och Uppsala.

– Det här är frontforskning och ett nytt territorium. Det är faktiskt människans yttersta utposter vi pratar om här, vår expansion som art, säger Jan-Erik Wahlund, forskningsledare i Uppsala.

Fokus på månar

Han ansvarar för ett av farkostens totalt tio mätinstrument. Och hela tiden måste han samarbetata med övriga Europa.

– Det blir en hel del mejlande, säger han.

Rymdfarkosten, som kallas Juice eller Jupiter icey moons explorer, ska studera en rad olika saker när den väl är på plats. Jupiter, med sina månar, är ett slags solsystem i miniatyr och man hoppas kunna få en del svar på hur just ett solsystem kan uppkomma. När det gäller månarna, är det mer fundamentala, mänskliga frågor som behöver få sina svar.

– Det finns stora oceaner under isytan på månarna och vi ska försöka se om det kan finnas förutsättningar för liv där under. Det handlar om mikrober i så fall, encelliga organismer. Det är inga bläckfiskar vi tror simmar omkring där, säger Jan-Erik Wahlund och lägger till:

– Om det finns liv på andra platser än jorden är fortfarande stora filosofiska frågor för rymdforskningen att utreda.

Kostnad: 10 miljarder

2022 väntas farkosten skjutas upp. Därefter väntar nära åtta års restid innan den är framme vid Jupiter. Ytterligare fem år senare,, 2035, ska den kraschas mot månen Ganymedes efter att ha skickat hem data från två av de andra månarna, Europa och Callisto.

Totalt går hela projektet på lite drygt 10 miljarder kronor. För Uppsalas del kostar det 75 miljoner kronor fram till 2035.

Fakta: JUICE

2014 tog den Europeiska rymdmyndigheten ESA beslutet att satsa på ett av de största projekten för planetutforskning, JUpiter ICy moons Explorer, JUICE, ett beslut som baserades på fyra års förberedande studier.

JUICE som helhet kommer att utföra en uttömmande undersökning av det komplicerade jupitersystemet, med tyngdpunkten på de tre galileiska månar, Ganymedes, Europa och Callisto, som antas ha oceaner under sina istäcken. Man vill undersöka möjligheten att liv kan existera i dessa oceaner.

De två svenskledda instrumenten är Particle Enviroment Package, PEP, där utvecklingen leds av professor Stas Barabash vid IRF i Kiruna, och Radio Plasma Wave Investigations, RPWI, där utvecklingen leds av docent Jan-Erik Wahlund vid IRF i Uppsala.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.