Anmälan om misstanke om oredlighet i forskning
Härmed anmäler jag en grupp forskare för oredlighet i forskning. Anledningen till att anmälan gäller en hel grupp av forskare är att uppsatserna som ligger till grund för anmälan är samförfattade av tre eller flera personer.
De forskare som anmälan avser är Matz Dahlberg, Karin Edmark, Heléne Lundqvist och Eva Mörk. Matz Dahlberg och Eva Mörk är professorer vid Uppsala universitet medan Heléne Lundqvist och Karin Edmark är anställda vid Stockholms universitet. Heléne Lundqvist är forskare vid Nationalekonomiska institutionen och Karin Edmark är lektor vid Institutet för social forskning. Matz Dahlberg har varit huvudhandledare vid Uppsala Universitet för både Karin Edmark, som disputerade i nationalekonomi 2007 och Heléne Lundqvist, som disputerade 2011. Eva Mörk var bihandledare för Heléne Lundqvist.
Min anmälan om oredlighet i forskning gäller följande tre forskningsuppsatser:
1. Dahlberg, Matz, Eva Mörk, Jørn Rattsø and Hanna Ågren (2006), “Local Taxes and Spending: Estimating the Flypaper Effect Using Grant Discontinuity”
2. Dahlberg Matz, Karin Edmark, Heléne Lundqvist (2012), “Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution,” Journal of Political Economy, 20(1): 41-76.
3. Heléne Lundqvist, Matz Dahlberg and Eva Mörk (2014), “Stimulating Local Public Employment: Do General Grants Work?” American Economic Journal: Economic
Policy 6(1): 167-192.
Anmälan handlar i huvudsak om (i) att författarna har plagierat text utan källhänvisning (uppsats (1)) och (ii) att författarna avsiktligen har exkluderat resultat som inte ger stöd för deras hypoteser och som annars skulle ha omkullkastat huvudresultaten i uppsatserna. 1 Följaktligen skulle uppsatserna aldrig ha blivit publicerade om granskare och redaktörer hade haft kännedom om de exkluderade resultaten i granskningsprocessen (uppsats (2) och (3)). Jag har varit i kontakt tidskriftsredaktörerna men trots att de tycker att kritiken är berättigad så har de valt att inte agera (se bilaga 1 för bifogad epost korrespondens). Jag har därför valt att anmäla dem till universitetet istället. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera att tidskrifterna ofta har starka motiv att inte återkalla felaktiga artiklar eller publicera rättelser eller genmälen. Ett aktuellt exempel på detta är den välrenommerade medicinska tidskriften Lancets agerande i Macchiarinifallet på KI.
I det följande så kommer jag att lägga fram de fakta som min anmälan baseras på.
När det gäller anklagelsen om plagiat av text utan källhänvisning i (1) så handlar det om att en hel A4 sida är identisk med Pettersson-Lidbom (2006) (se bilaga 2 med bifogade kopior på textavsnitten). Matz Dahlberg har vidgått att de har kopierat denna text. (se bilaga 3 för bifogad epost korrespondens)
I uppsats (2) så har forskarna avsiktligt exkluderat 6 resultat som inte ger stöd för hypoteserna. Deras uppsats handlar om sambandet mellan preferenser för omfördelning och etnisk heterogenitet. För att mäta preferenser för omfördelning så använder de sig av surveydata från svenska valundersökningar. Det visar sig att de har analyserat 9 frågor från valundersökningen men valt att redovisa endast resultaten från 3 av dessa. De har sålunda analyserat ett flertal frågor som alla mäter preferenser för omfördelning såsom (a) Minska den offentliga sektorn? (b) Minska inkomstskillnaderna i samhället? (c) Minska de sociala bidragen? och (d) Öka det ekonomiska stödet till invandrare så att de kan bevara sin egen kultur? men bara redovisat resultat från fråga (c). Resultaten från de andra frågorna har avsiktligen exkluderats eftersom de inte stödjer författarnas hypotes.
I avsnitt 2 i Nekby och Pettersson-Lidbom (2015) så diskuterar vi detta faktum. I svaret på vår kritik, Dahlberg, Edmark and Lundqvist (2015),2 så erkänner författarna detta faktum med motiveringen att de exkluderade dessa resultat p.g.a. de diskussioner som fördes på seminarier där uppsatsen blev presenterad. Det är dock knappast någon godtagbar förklaring då exkludering av väsentlig information i granskningsprocessen som föregår tidskriftspublikation strider mot god vetenskaplig praxis.
Dahlberg et al. (2012) har också brutit mot god vetenskaplig praxis genom att på felaktiga grunder fått dispens från tidskriftens datapolicy om att deponera data på tidskriftens hemsida. Författarna hävdar att de inte får lämna vidare data p.g.a. avtal med Svensk Nationell Datatjänst, SND. Men det är vilseledande eftersom SND bara är en forskningsinfrastruktur utan äganderätt av data. 3 Det är därför primärforskaren som man skall vända sig till. Efter att ha varit i kontakt med Henrik Oscarssons vid Svenska valforskningsprogrammet så fick jag tillstånd att lägga upp data på tidskriftens hemsida (se bilaga 4 för bifogad epost korrespondens). Författarna har istället valt att deponera data hos SND. Dessutom har de också valt den strängaste förutsättningen för tillgängliggörandet av data av SND nämligen ”Kräver alltid primärforskarens/kontaktpersonens tillstånd”. Alltså, för att få tag i dessa data så måste alltid författarna ge sitt tillstånd och kan således kontrollera vem som kan få tillgång till data och även identiteten på ansökningspersonen. Det är inte det som är meningen med tidskriftens datapolicy om öppen access och personlig anonymitet. Det visar sig dessutom att bland de data som finns deponerade hos SND så saknas data på de 6 frågorna. För att kunna analysera dessa så måste man göra en ytterligare ansökan till SND och därefter ”matcha” dessa nya data mot författarnas data. Med andra ord så har det varit ett komplicerat och tidskrävande arbete att undersöka validiteten och reliabiliteten av resultaten i deras studie. I denna process så har jag och Lena Nekby (framliden) upptäckt andra avikelser från god vetenskaplig praxis nämligen (i) i artikeln oredovisad exkludering av en stor mängd av data som inte ger stöd för författarnas hypotes (se avsnitt 3 i Nekby and Pettersson-Lidbom (2015)), (ii) vilseledande beskrivning av innehållet i en nyckelvariabel (se avsnitt 4 i Nekby and Pettersson-Lidbom (2015)), (iii) att data i Dahlberg et al. (2012) inte kommer från de citerade källorna och (iv) att det inte går att reproducera deras resultat (för (iii) och (iv) se Web appendix i Nekby and Pettersson-Lidbom (2012)).
I uppsats (3) så exkluderar de också avsiktligen resultat som inte stöder deras hypotes och som annars skulle ha omkullkastad huvudresultatet i uppsatsen. Det kan enklast ses genom att notera att 4 resultat saknas i Tabell 2 som återges nedan. De skriver i uppsatsen:
“It is clear from the table that all estimates are highly statistically significant, irrespective of order of polynomials and bandwidths. The magnitude of the estimates is around 3, although that differs somewhat across the different specifications.”
Denna slutsats visar sig dock inte vara korrekt om man inkluderar de utelämnade värdena eftersom två av dessa är -3.4, dvs. av samma storleksordning (”around 3”) som i författarnas kommentar fast med omvänt tecken, dvs. negativa estimat (se tabell X nedan). Det visar sig också att de avsiktligen uteslutet andra och mera sanningsenliga resultat från tabellen p.g.a. att de inte ger stöd för slutsatsen om ett estimat kring 3. Alla dessa andra resultat ger negativa estimat istället som jag diskuterar i Pettersson-Lidbom (2013, 2014). I synnerhet så utesluter de alla resultat för h mindre än 5 och bara presenterar resultat för inkorrekta antaganden om funktionsformen av p =2 och p =3, vilket strider mot det sätt som resultaten skall presenteras i en regression-kink design.
Tabell 2 i Lundqvist et al (2014) (se tabellerna i bilderna ovan artikeln, kallad Tabell 2 och Tabell X.)
Jag begär att expertgruppen för oredlighet i forskning vid CEPN ska yttra sig i ärendet. Denna anmälan är också inskickad till Rektor vid Stockholms Universitet.
Stockholm den 21 mars, 2016
Per Pettersson-Lidbom
Professor i nationalekonomi
Nationalekonomiska institutionen
Stockholms universitet
10691 Stockholm
epost: pp@ne.su.se
Övriga referenser:
Dahlberg, Matz, Karin Edmark and Heléne Lundqvist (2015), “Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution: Reply” forthcoming in Scandinavian Journal of Economics. Nekby, Lena, and Per Pettersson-Lidbom (2015), “Revisiting the Relationship between Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution” forthcoming in Scandinavian Journal of Economics.
Nekby, Lena, and Per Pettersson-Lidbom (2012), “Revisiting the Relationship between Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution”
Pettersson-Lidbom (2006), “Does the Size of the Legislature Affect the Size of Government? Evidence from Two Natural Experiments”
Pettersson-Lidbom, Per (2013), “Comment 1 on Lundqvist et al. 2014”
Pettersson-Lidbom, Per (2014), “Comment 2 on Lundqvist et al. 2014”
Pettersson-Lidbom, Per (2015), “Reply to Dahlberg et al. (2015)”