– När hon kom vägde hon bara 600 gram, precis som ett smörpaket, berättar Emmas mamma Sara.

I dag väger Emma drygt tre och ett halvt kilo, precis som hon skulle gjort om hon fötts enligt planen. Men enligt planen gick det alltså inte med Emma som hade bråttom ut och nu har tillbringat sina tre första månader i livet här på Akademiska sjukhuset.

– Egentligen var hon beräknad att födas i morgon, konstaterar mamma Sara.

Hälften av patienterna från andra län

Avdelning 95F vårdar för tidigt födda barn och sjuka nyfödda barn och varje år får omkring 600 spädbarn avancerad neonatalvård här på sjukhuset.

– Ungefär hälften av dem kommer från andra landsting inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, berättar Erik Normann som är läkare i neonatalteamet.

Sjukvårdsregionen består av de lansting som enligt planen ska ingå i Svealandsregionen, plus Värmland.

Kängurumetoden

Varför är det viktigt att ha en högspecialiserad neonatalavdelning på Akademiska?

– Det är nödvändigt att centrera vården på en sådan här specialistmottagning för att vi ska kunna upprätthålla rätt kompetens och bedriva avancerad kirurgi och behandlingar, förklarar Erik Normann.

Vården här är ledande i utvecklingen av familjecentrerad vård. Ett exempel på sådan är den så kallade kängurumetoden, där föräldrar bär barnet intill kroppen i så hög utsträckning det går.

Räddar barn från vecka 23

Erik Normann lyssnar på Emmas hjärta och konstaterar att det låter bra. Efter tre månader på sjukhuset kommer familjen snart att få ta med sig Emma hem.

Trots att långt ifrån alla för tidigt födda barn kan räddas har utvecklingen inom neonatal intensivvård gjort att fler och fler barn klarar sig. I dag kan mer än hälften av de barn som föds i vecka 23 räddas utan allvarliga komplikationer.