De flesta människor som söker stöd hos Brottsofferjouren har drabbats av så kallade mängdbrott eller vardagsbrott – till exempel misshandel, inbrott och ekonomisk brottslighet. Brottsoffren kan få hjälp med alltifrån att göra en polisanmälan till att förstå hur en rättsprocess går till och hur man kan kräva skadestånd.

– Dessutom behöver brottsoffer ofta hjälp att bearbeta vad de varit med om. Efter ett brott finns ofta många tankar och känslor och där är vi vanliga människor som kan lyssna och stötta, säger Jessica Mattson, samordnare på Brottsofferjouren i Uppsala.

Uppgivenhet och frustration

Brottsoffer mår ofta dåligt för att de upplever att inget händer när de är mitt en rättsprocess.

– Det kan bli mycket uppgivenhet och frustration när deras ärenden kanske läggs ned eller när handläggningstiderna är långa, säger Jessica Mattsson.

– Brottsoffren känner sig svikna och att polisen inte bryr sig. Vi vet ju att polisen bryr sig, men de har ju inte resurser alls just nu. Och där kan vi ju hjälpa till och samarbeta och avlasta, det måste inte vara en polis som svarar på de frågor som brottsoffer har, säger Jessica Mattson.

Polis måste informera

I vanliga fall kommer sju av tio fall som jouren jobbar med från polisen. Men på senare tid har Brottsofferjouren märkt att polisen inte lämnar lika många ärenden till dem längre, trots att det finns en förordning om att den polis som tar upp en anmälan måste informera brottsoffer om vilka möjligheter till stöd som finns.

Det är viktigt att myndigheterna samverkar med med de ideella krafterna, framhåller samordnaren Elin Demont.

– Alla behöver tillsammans ta ansvar för att ta hand om kommuninvånarna, säger hon.