– Man kan säga att balanspunkten har flyttats. Enkelt förklarat så krävs det mer galenskap idag än vad det gjorde för 50 år sedan att bli inlagd på rättspsyk. Idag tenderar man att döma ut fängelse i fall som man tidigare kanske hade dömt vård i, säger Håkan Westin, forskare i straffrätt vid Uppsala universitet.

Enligt Håkan Westin beror det stora skillnaden i en förändring i det politiska synsättet.

– Lagtexten har ändrats bland annat. Men sen ser även instanserna annorlunda på det. Förut så kunde man till exempel ta hänsyn till vad ”som var bäst för en person”.

”Fängelse konserverar brottslingar”

Hur menar du?

– Ja, alltså om man ansåg att personen i fråga inte var en person som nödvändigtvis var på väg in i institutionsbranschen så kunde man istället döma vård än fängelse – för att man hoppades på att det skulle ge större effekt och mindre risk för återfall.

Ja, vad säger man om återfallsrisk i koppling till fängelse?

– Rent generellt, så säger man att fängelse konserverar brottslingar. Om man döms till fängelse är det större risk att återfalla än om man inte gör det. Rent generellt alltså. Den kopplingen är dock svår att dra till livstidsdomar, då brotten är aningen annorlunda där.

Vad finns det att säga om livstidsstraff då?

– Det finns lite forskning, vad jag vet, som har berört det på det sättet. Men tidigare har man kommit fram till att obestämda straff exempelvis är sämre än straffarbete till exempel. Att de fångar som dömdes till straffarbete hade mindre tendens att återfalla än de som dömdes till obestämd tid. Sen även där har man tidigare sett att det generellt var bättre att döma till tidsbestämningen än obestämd tid.

Siffror som SVT Nyheter tagit del av visar att knappt 20 procent, var femte livstidsdömd, döms för nya brott efter avtjänat straff.

Livstids fängelse är lagens strängaste straff, men trots namnet innebär livstid sällan just livstid då praxis är att tidsbestämma efter en viss tid av avtjänat straff. Oftast tre fjärdedelar. Mord, grov mordbrand eller grovt spioneri är exempel på brott som kan leda till livstid.

Återfallsrisk

Håkan Westin understryker dock att återfallen är färre hos livstidsdömda än andra brottslingar.

– Det beror mycket på att brotten är olika till sin natur. En tjuv har lättare att sno igen än en mördare har att mörda.

Dock menar han också att på grund av det förändrade synsättet också skett förändringar bland de som nu sitter livstidsdömda.

– Nu måste man ”vara påverkad av en allvarlig psykisk störning” vid brottstillfället om man ska dömas till vård. Det betyder ju däremot inte att man är sjuk ändå, om man inte var påverkad av en störning under brottstillfället.

Utveckla?

– Ja, man kan ju fortfarande vara dömd till fängelse även om man är sjuk. Alltså, man kan ju ana att det krävs en viss typ av störning för att begå mord eller anstiftan till mord. Att man är lite sjuk men fortfarande inom gränsen för vad som krävs för vård enligt lagen alltså, säger Håkan Westin.

Enligt Håkan Westin är en sak dock viktig att komma ihåg.

– När man talar om återfall så kan man säga att mord oftast är just återfallet. Det kan vara kulmen på en rad andra brott som tidigare begåtts.