Sju timmar per dag i tre veckor har de kladdat, klippt, knåpat, planerat och svettats för att bli klara med sina projekt i fyra olika grupper. Slöjd,dans, film och arrangörsskap. På Uno i Karlstad bubblar det av kreativitet när SVT tittar in dagen före avslutningen på Drömsommarjobbet 2016. Det förbereds för fredagens dansföreställningar, konstutställningar och filmvisning. Inne i rummet där de sex filmarna sitter lutade över redigeringsdatorerna är det riktigt dålig luft. Men stämningen, den är på topp.
– Ett ord; underbart! Jag kunde inte ha fått ett bättre sommarjobb. Jag har lärt mig så otroligt mycket och haft så otroligt roligt, så att det här är ett jobb är nästan lite svårt att förstå, säger David Ragnarsson, som är en av de anställda filmarna.
”Lärt mig jobba under press”
Hans grupp har jobbat med en tio minuter lång dokumentärfilm om sjösäkerhet.
– Tre veckor för att göra en dokumentärfilm på tio minuter är lite småstressigt, så jag har lärt mig att jobba under press, och förhoppningsvis att göra en bra film under press, säger han.
Det är Region Värmland som arrangerar Drömsommarjobbet. Kravet för att söka är att man är skriven i Värmland och att man går i nian, ettan eller tvåan på gymnasiet. Handledningen i de olika grupperna har varit mycket viktig och målet med projektet är att arbetstagarna ska få en inblick i hur det är att arbeta med kultur.
”Har fått testa nya grejer”
I danssalen jobbar Karin Michold och hennes kollegor med att sätta de sista stegen inför dansföreställningen på fredag. Hon bor i Arvika till vardags och har stor erfarenhet av dans, men hon konstaterar ändå att hon lärt sig mycket under sin anställningsperiod.
– Det var verkligen inte som jag hade tänkt mig. Jag har fått testa på grejer som jag aldrig har gjort förut. Man är så van vid att ha en koreografi och gömma sig bakom den. Man kör den och så är det klart, säger hon.
Hon berättar att de har arbetat mer med att göra aktiva val i dansen, och att det har varit mer fritt.
– Det kan vara väldigt svårt att ta det ansvaret.
Vad är det viktigaste som du tar med dig härifrån?
– Fördomarna om dans, som jag också har haft. Man är van vid att man ska stå på scen och leverera till publiken, och de är vana vid att få titta på och vet vad de ska få se. Efter det här kommer jag också känna att jag har ett helt annat uttryck.
Är det här något du kan tänka dig att hålla på med i framtiden?
– Absolut. Det är ju drömmen, såklart. Dansen är en hård business, det vet ju alla. Men det är klart att jag kommer att fortsätta med det, säger Karin Michold.