Tänk er en vanlig tisdag i Värmland i februari under medeltiden. Precis som den kristna sedvänjan bjuder är det snart dags för fasta och, tänkte nog folk, då är det lika bra att försöka proppa i sig så mycket kalorier som möjligt så man har lite att ta av under fastan. Kanske var en liten semla passande då även om mjöl var finvara på den tiden och föregångaren inte alls såg ut som dagens fastlagsbulle med grädde på toppen. Det finns berättelser om en tidig variant av semla som ska ha uppfunnits då munkar under 1500-talet gömde fläskbitar i brödstycken under fastan, något som ses som en föregångare till dagens semla.
Förbjudet alla andra dagar på året
Förr fick man bara äta semlor bara en dag om året. På 1950-talet nåddes Jordbruksnämnden till och med av en polisrapport om en bagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Sedan gick det bra att äta dem lite oftare, men bara på tisdagarna. Nu är det fritt fram att äta semlor närhelst det passar och köpa semlor kan man nu för tiden göra ända från jul och fram till påsk. Semmeldagen är för många fortfarande en kär tradition som firas ihärdigt runt om i landet. Närmare 50 miljoner semlor säljs i Sverige varje år och runt fem miljoner semlor äts av oss svenskar bara under fettisdagen.
Firas runt om i världen
Och det är inte bara i Sverige som dagen firas utan i många länder runt om i världen. Mardi Gras kallas dagen på franska, Shrove Tuesday i många engelsktalande länder och i Tyskland och Österrike heter den Faschingsdienstag. Där firas dock inte vanligtvis med semlor utan med andra traditioner av festande och karneval och faktiskt även med pannkakor.
Recept
Den klassiska semlan är en bulle gjord på vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma men idag finns även varianter som semmel-wrap, prinsess-semla och semmelkladdkaka.