Utdragna höstar och milda vintrar drabbar vissa växter negativt och nu avråder Hushållningssällskapet i Värmland från att plantera en del av dem.
– Här är en korallkornell där vi kan se svampangrepp, den har torra grenar och friska röda grenar, men det är mycket som är torrt i den här, säger Per Brunström som är trädgårdsrådgivare på Hushållningssällskapet i Värmland.
Vi träffar honom mellan några hus på Våxnäs i Karlstad där han kan visa på flera av de växter som tagit skada på senare år. Just den här dagen är det någon minusgrad och ett tunt lager snö täcker marken. Och det är just avsaknaden av ”riktiga vintrar” men också långa höstar som drabbat växter såsom korallkornellen, berättar han.
Väderväxlingar påverkar
– Det är ju i grunden en väldigt härdig växt. Den heter Cornus alba 'Sibirica' på latin och 'Sibirica' säger ju en del om vad den trivs med, men den har mått dåligt nu i ganska många här i Karlstadstrakten och en bit norrut i Värmland också, just för att vi fått de här förändrade höstarna och vintrarna. När vädret slår fram och tillbaka och det mildväder som kan komma när som helst på vintern mår den inte så bra, säger Per Brunström.
Men det finns också positiva effekter av det mildare vädret. Växter som inte klarat sig så långt norrut kan nu ha chans att göra det.
– Ja, det man tittar på och pratar om och som intresserar många är att odla de här exotiska växterna och det som man kanske på frukt- och bärsidan inte haft så mycket av hos oss tidigare, som persikor och aprikoser. Man pratar en hel del om storfruktiga blåbär och sådant som kanske legat lite på gränsen som nu kan krypa upp i länet och som vi kan odla lite längre ut än bara kring Vänern, säger Per Brunström.
Längre höst och tidigare vår
Enligt SMHI har längden på vegationsperioden ökat med cirka två veckor i norra Sverige dom senaste 40 åren, i södra delen av landet syns också en ökning, men inte lika stor. Samtidigt som växtsäsongen blivit längre minskar antalet dygn med snötäcke, enligt SMHI, vilket speciellt märks i den södra halvan av Sverige.
– Det som är mest uppenbart när vi tittar på vårtecken och sådant är att det har blivit mildare vintrar och tidigare vårar därmed. Vi kan se hur blåsippor och tussilago kommer i gång tidigare på våren så växtsäsongen börjar ju tidigare nu än för hundra år sedan, säger Kjell Bolmgren, forskare på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Förbrukar resurser för tidigt
Men det är också så att höstarna generellt sett blivit längre och mildare, säger han, och det gör att växter löper större risk att att få skador av vintern.
– Det är till exempel välkänt för en del parkträd som planteras, att om de får en god och fin sommar så klarar de den kommande vintern mycket bättre. Man kan säga att de lägger på sig och fyller på resurser och reserver som gör att de klarar vintern mycket bättre. Om om en art är aktiv länge på hösten så kan den förbruka en del av de där sparade resurserna, det finns inte nya resurser att hämta hem och växten har mindre att klara vintern med sedan, förklarar Kjell Bolmgren.
Som följd av klimatförändringarna drabbas en del växter av svamp och bakteriesjukdomar, enligt Per Brunström. Förutom korallkornell har bland andra syrén, snöbär och häggmispel i Värmland tagit skada och han avråder nu från att plantera dom.
– Det är lite lurigt men man ska nog försöka följa med, läsa lite och googla på de växter man är intresserad. Det står ofta på nätet om svampsjukdomar och annat och vilka som har börjat drabbas av det. Dem ska man välja bort, säger han.
Trots att det fortfarande är vintermörkt ute är det nu dags att förbereda de vintergröna växterna inför vårsolen. Rhododendron och barrväxter bör få ett skydd, speciellt om de står i soliga lägen.
– Det börjar bli dags att täcka över dem nu för får vi riktigt soliga och varma dagar frampå så börjar de avdunsta vatten och när det är tjäle i backen så kan de inte ta upp något nytt vatten och då kan det hjälpa att lägga säckväv över så man inte få solbelysning på dem, säger Per Brunström som är trädgårdsrådgivare på Hushållningssällskapet i Värmland.