– Vi är inte lokala, vi är superlokala, säger Jörgen Blakstad, en av grundarna till företaget.
Bakgrunden till det nya mejeriet är allt annat än munter. Många mjölkbönder kämpar med lönsamheten, och ett stort antal gårdar har tvingats lägga ner verksamheten.
På var sitt håll funderade lantbrukarna Robert Aronius och Jörgen Blakstad på en lösning.
– Mjölkpriset var nere på 2:30, säger Jörgen Blakstad. Det går inte att klara sig på det. Det här är ett sätt för oss att ge oss själva ett pris vi kan leva på.
Mjölken som aldrig ska lämna bygden
Nu är produktionen vid det nya mejeriet i full gång. Till att börja med handlar det om lätt- mellan- och standardmjölk som säljs i lokala butiker. Till det kommer grädde, som även ska levereras till ett lokalt konditori.
– Det här ska vara mjölken som aldrig ska lämna bygden. Den som köper den ska veta att man bidrar till att hålla landskapet öppet.
”Ren landskapsvård att dricka mjölken”
Men mjölken är ju dyrare? Hur ska ni få folk att köpa den?
– Det här är inte lokal mjölk, den är superlokal. Man kan se det som ren landskapsvård att dricka den.
Till att börja med räknar man med en årsproduktion på 700 000 liter. Mjölken kommer än så länge från de båda grundarnas gårdar, men man hoppas att även de tre andra mjölkgårdar som finns kvar i Arvika ska börja leverera så småningom.
– Kallar vi mjölken för Arvikamjölk är så klart alla inbjudna!
Utökning kan bli möjlig
På sikt kan fler produkter, som filmjölk, yoghurt och kanske även ost bli aktuella.
– Jag skulle också vilja börja tillverka ett slags bygdens mjölk. Mjölk är allra godast när fetthalten är ungefär 2,2 procent och sådan mjölk säljs inte i dag, säger Jörgen Blakstad
Menar du att du verkligen känner exakt skillnad på fetthalten?
– Självklart! All mjölk är god, men det är den ideala mjölken!