Den 13:e april fångades järvhonan i Nordvärmland. Då kunde man konstatera att hon hade fått ungar, och den sydligaste föryngringen av järv i Skandinavien i modern tid var därmed ett faktum.

Länsstyrelsen har ett samarbete med Svenska järvprojektet, ett forskningsprojekt som drivs av Grimsö forskningsstation och Sveriges Lantbruksuniversitet. Gruppen samlar information genom att bland annat spåra djuren, samla spillning och fotografera djuren på ställningar i i trä. Järven hade mjölk i juvret när de fångade henne, och det betyder att hon hade fått ungar. Innan gruppen släppte henne satte de en sändare på henne för att kunna följa hennes väg och se var i skogen hon haft sina olika lyor.

Går hand i hand

Järven har funnits i Värmland i runt 30 år. Men det här är första gången som man har en dokumenterad föryngring, och klart kan säga att en järvhona har fått ungar och markerat revir.

– Det är ytterligare en predator som etablerar sig söderut, säger Per Larsson.

Rovdjurens etableringar går hand i hand, och järven följer i vargens spår. Man har även konstaterat fler örnrevir i Nordvärmland än tidigare, berättar Per Larsson. Rovdjurens etablering i skogslandet tyder på att de skulle kunna dra sig ännu längre söderut över lång tid, kanske så långt söderut som ner till Småland. Men sedan tror Per Larsson att det tar stopp.

– Jag har svårt att se att stora rovdjur skulle etablera sig bland öppna fält och landskap, säger han.