För första gången sedan 1981 samlas förare från hela Sverige i Värmland, då SM i plöjning går av stapeln på lördag i Kil.
På Värmlandsnäs tränas det för fullt inför helgens tävling som drar ca 3.500 besökare till åkrarna utanför Apertin i Kil. Förare från hela Sverige tävlar i grenarna modern traktor, veterantraktor och häst. Tävling i plöjning ser oundvikligen annorlunda ut beroende på hästkrafter.
– Moderna traktorer kan man köra med gps och läsa Kalle Anka samtidigt, annars är det ingen större skillnad med en veterantraktor, säger Sture Törner, traktorförare och tävlande i klassen veterantraktor.
”Snygga ryggar”
Det tävlas i grenar där både motorernas hästkrafter och hästarnas krafter utmanas. Det största lasset drar ändå förarna, det handlar om precision och tajming. Tävlingen prisar de rakaste fårorna, men också de jämnaste och renaste. Det gäller att få stilsäkra ”ryggar”- när fårorna plöjts upp ena vägen ska nästa runda vända tillbaka jorden och lägga den i en snygg kupande ”rygg” över fåran.
SM i plöjning arrangeras varje år av Jordbrukare Ungdomens Förbund i samarbete med lokal förening på tävlingsorten, i år tillsammans med LRF Ungdomen Värmland (Lantbrukarnas Riksförbund). I den moderna klassen arrangeras även Skol-SM för naturbruksgymnasierna, och där tävlar bland annat elever från Lillerudsgymnasiet i Karlstad. Ungdomens engagemang välkomnas av både arrangörer och erfarna tävlande.
– Det är inte så många som håller på med tävling i plöjning, det behövs fler, säger Sture Törner.
Grållar charmar än idag
Den rustika och robusta veterantraktorn har en uppenbar nostalgisk charm över sig. Med sin rökpuffande skorsten och sin grönlackerade färg ser den ut som en oupptäckt dröm för den vintage-intresserade. Men att köra de gamla godingarna kräver både tålamod och spring i benen. Titt som tätt behövs olika justeringar och mätningar som görs för hand med både skiftnyckel och måttstock.
– En sitter ned lika mycket som en står och fixar saker, säger Nisse Ruus, tävlande med veterantraktor.
Den numera veteranklassade grållen kom på 1950-talet som en gåva från ovan. Tidigare hade förare kört traktorer med hjul av järn, ännu längre tillbaka med häst. När den slitstarka grållen kom med sina gummihjul var Nisse Ruus och Sture Törner inte sena med att sätta sig vid ratten.
– Jag gjorde min första fåra som 11-åring, det var ett tag sen, säger Nisse Ruus och skrattar.
Nisse och Sture började köra sina pappors traktorer ute på Vämlandsnäs redan som barn. Förtjusningen i traktorerna gjorde dem till erfarna traktorförare och de ställer upp i både distriktmästerskap och svenska mästerskap i plöjning sen flera år tillbaka.
Veteran eller inte veteran
I veteranklassen ska traktorer och plogar vara introducerade på den svenska marknaden senast 1955, men kan ha tillverkats tidigare. Veteranklassen delas in i två subgrenar, en för bogserad plog och en för hydraulburna plogar. Skillnaden är att den ena plogen lyfts med hydraulteknik och den andra för hand. Fältområdet som plöjs upp kallas för teg och är vanligen 80 meter långt och 12 meter brett. Fårorna som plöjs upp av plogen kallas för tiltor och bedöms utifrån sin likformighet och slutenhet, det är även viktigt att ogräs rivs upp och begravs under jorden.