I korthet handlar konflikten om att oppositionen vill öppna redan nedlagda skolor och det vill inte majoriteten – men partierna är splittrade.
En enda högstadieskola från höstterminen 2015, och fyra skolområden istället för sju från och med höstterminen 2016. Det var vad utbildningsnämnden beslutade i mars för två år sedan. Nedläggningen av Tingbergsskolan förverkligades och sedan i höstas är även Västerlanda, Hjärtum och Nygård stängda.
Enlig majoriteten skulle kommunen få en bättre skola om verksamheten fokuserades till färre men större enheter. Det skulle också kunna vända den negativa trend som flera mätningar visade för skolresultaten i kommunen.
Beslutet överklagades
Men beslutet överklagades, bland annat av föräldragrupper som var verksamma på de nedläggningshotade skolorna. Beslutet borde enligt dem tas av kommunfullmäktige, eftersom frågan på sikt berörde mer än bara utbildning. Tidigare i år kom Högsta förvaltningsdomstolen med sitt utlåtande – frågan hörde hemma i kommunfullmäktige.
På onsdagskvällen var frågan uppe på dagordningen i kommunfullmäktige i Lilla Edet.
Vill öppna nedlagda skolor
Eftersom skolorna redan är nedlagda har den samarbetande oppositionen, M, C och MP, kommit med förslaget att utbildningsnämnden ska komma med en plan för hur skolorna ska öppna på nytt. SD tar det ett steg längre, de vill att planeringen ska syfta till att skolorna öppnar till nästa hösttermin.
Julia Färjhage (C), oppositionsråd, anser att en plan för nyöppning utan bestämd terminsstart är det som på sikt skulle bli bäst.
– Det fattas väldigt många beslut i den här kommunen som inte varit välberedda. Konsekvensen blir att vi hamnar med dålig ekonomi. Vi vill se en bred överenskommelse i den här frågan, så att vi kan göra klart den här frågan en gång för alla, sa hon innan mötet.
Partierna splittrade
Också Ingemar Ottosson (S), kommunstyrelsens ordförande, ville ha ett avslut på den långdragna debatten.
– Jag hoppas naturligtvis att det avgörs idag, men man vet säkert inte förrän kvällen är över, sa han innan mötet.
På pappret har S, L och V klar majoritet. Men frågan har splittrat partierna.
– Det är väl allmänt känt att det finns olika synpunkter här inom alla läger. Men vi hoppas naturligtvis att vi får majoritet så att vi kan få en stabilitet i vår skolverksamhet. Skolorna är redan flyttade och verksamheten är igång. Då behövs ro och stabilitet i organisationen, sa Ingemar Ottosson (S).
Skolfrågan bordlades till januarimötet
Men det blev inget avslut på onsdagskvällen heller. Skolbeslutet bordlades till nästa kommunfullmäktige som är den 25 januari 2017. Det var sverigedemokraterna som begärde bordläggning eftersom en av deras tre röstberättigade ledamöter saknades.
– Och vi i oppositionen röstade för bordläggning eftersom våra förslag faller om inte alla tre sverigedemokraterna är på plats och röstar för våra förslag, sa Julia Färjhage (C) till SVT NYheter Väst efter att mötet avslutats vid 21-tiden på onsdagskvällen.