Etikettexperten om biobråket: Skärpning!

Uppdaterad
Publicerad

Högljutt smaskande, prat, ringande telefoner. Bioetikett har blivit ett hett samtalsämne efter att en konflikt under en visning av barnfilmen ”Kung fu panda 3” spårade ur i slagsmål.

– Skärpning, dundrar Magdalena Ribbing.

– Vi sköter oss ändå hyfsat, menar en filmkritiker.

Det var på biografen Bergakungen i Göteborg i söndags som två pappor började slåss, efter att den ena föräldern konfronterat den andra om att han tillåtit sitt barn att spela ringsignaler på en mobiltelefon under filmvisningen.

Hårdare ton

Sådana incidenter är ytterst ovanliga och några generella ordningsproblem i salongerna föreligger inte, menar SF:s kommunikationschef Thomas Runfors. Däremot ser han vissa tecken på en hårdare ton bland besökare.

– Det är väl en spegling av samhället i stort, där det kanske är ett lite hårdare klimat än för några år sedan. Man har svårare att ta en tillsägelse, säger Thomas Runfors.

Läs mer: Slagsmål på ”Kung fu panda 3”-bio

Etikettexperten Magdalena Ribbing ser en generell brist på hänsyn mellan människor i offentliga miljöer, och upplever att det blivit stökigare på biosalongerna över tid.

– Det är den här självupptagenheten... Går man till exempel på bio med en unge så får man vara vänlig att gå ut från salongen om ungen stör. Det handlar inte om vad man själv tycker är trevligt, eller att man betalat för bion. Det har andra gjort också, säger hon.

Tillåta högljudda reaktioner

Om någon stör ens bioupplevelse borde det inte vara svårare än att man vänligt men bestämt säger åt personen att vara tyst, menar Ribbing.

– De här papporna som bråkade borde få i uppgift att skriva en bok om bioetikett för pappor, säger hon.

Filmkritiken: Skett en förändring

Filmkritikern Göran Everdahl, känd från SVT:s Gomorron, har aldrig hört talas om slagsmål mellan biobesökare men tycker att det skett ett slags förändring i vett och etikett på bio.

– Framför allt är det mobilerna. Folk kan inte hålla sina fingrar från dem. Nu går jag oftast på pressvisningar,  bland annat för att det är färre personer där och därmed statistiskt mindre risk för att någon ska hålla på och sms:a.

Everdahl tycker inte att det här nödvändigtvis är ett ungdomsproblem.

Däremot kan han se ett mönster:

– När man har en motiverad publik som sett fram emot filmen, då är det få som sms:ar. De har längtat, liksom. Motsatsen är när man går på jippovisningar, som jag gör ibland. Då är det så mycket fipplande med mobiler att det lyser som en julgran i biosalongen. Folk klickar och håller på. De är helt enkelt inte så intresserade av filmen, tror jag.

– Vad är din värsta störning på bio?

– Det är så trivialt jämfört med ett slagsmål, men för väldigt länge sedan var det någon som tog fram ett äpple. Stora tuggor. Krask krask. Det lät som Bohus bataljon, rena rama krevaderna!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.