Det var på eftermiddagen den 24 augusti 2015 som mannen greps och frihetsberövades på häktet i Göteborg efter att ha varit häktad i sin frånvaro misstänkt för grov stöld. Men varken tingsrätten eller mannens advokat fick reda på att mannen var frihetsberövad, och någon häktningsförhandling genomfördes aldrig.
– Polisen och Kriminalvården glömde att underrätta åklagaren. Att ingen reagerar på häktet under hela den här tiden är fullständigt obegripligt, har mannens advokat Olle Palmgren tidigare sagt till SVT.
I nästan två månader, till den 20 oktober skulle mannen sitta frihetsberövad på Göteborgshäktet utan rättslig grund. Inte förrän mannen ville byta advokat, eftersom någon sådan aldrig infann sig, fick mannens advokat reda på att mannen satt i häktet.
– Han ville byta offentlig försvarare eftersom jag aldrig dök upp. Men jag hade ju ingen aning om att han satt häktad, än mindre att han blivit gripen, säger advokaten Olle Palmgren.
Samma dag försattes mannen på fri fot, och senare dömdes han för de misstänkta brotten, grov stöld, och stöld med påföljden skyddstillsyn.
”Det är förfärligt”
Riskdagens ombudsmän JO har kallat det inträffade för ”ett totalt misslyckande” och ”oacceptabelt i en rättsstat”, och efter händelsen har man riktat allvarlig kritik till Kriminalvården, då man menar att myndigheten saknar rutiner för att kontrollera vilka grunder en person sitter frihetsberövad på.
Men man har också startat en utredning om polismyndighetens roll i det inträffade, då det är polisens ansvar att omedelbart kontakta åklagaren när ett häktningsbeslut verkställts, vilket aldrig gjordes.
– Det är förfärligt att någon suttit så här länge utan att få sin sak prövad. De ansvariga poliserna ska omedelbart kontakta åklagaren, och här har det bevisligen skett ett fel, säger Charlotta Lokrantz Sandberg.
Efter händelsen inledde också särskilda åklagarkammaren en förundersökning om polisen gjort sig skyldig till ett olaga frihetsberövande. Men då det inte gått att bevisa vem på polisregion väst som gjort fel och brustit i sina skyldigheter att kontakta åklagaren, lades utredningen ner den 26 juli 2016.
– Det har inte gått att utreda vem som gjort fel, och det är oerhört otillfredsställande, säger Charlotta Lokrantz Sandberg, jurist på polismyndigheten.
”Kan få fruktansvärda konsekvenser”
I utredningen går att läsa att den ansvariga förmannen i polispatrullen som grep mannen fick i uppdrag att kontakta ansvarig jouråklagare, vilket aldrig gjordes. Förmannen har själv sagt att denne ringt upp åklagaren, och att svaret blev: ”jag antecknar det”.
Men något sådant samtal finns inte dokumenterat, varken hos åklagarkammaren eller i de telefonlistor som polisen begärt ut från operatören, och inte heller finns det någon annan polis som kan styrka telefonsamtalet. Istället var den huvudsakliga dokumentationen att den ansvarige kommissarien på polisstationen skrev på en lapp att ”Patrull ringer jouråkl”.
– Det är för tvetydigt uttryckt. Vi kunde varit mycket fylligare i dokumentationen. Det gäller ju på alla myndigheter, men i rättskedjan är det extra allvarligt om inte dokumentationen fungerar, eftersom det kan få sådana fruktansvärda konsekvenser för de inblandade, säger Charlotta Lokrantz Sandberg.
– Oavsett vem som gjort fel får det aldrig hända igen, säger