Direkt efter SVT:s avslöjande om hyresvärden Byggnadsbolaget Curt Lundahl och co:s fråga om etniskt ursprung i sin intresseanmälan krävde Diskrimineringsombudsmannen, DO, ett yttrande från företaget.
I den ställdes frågan till Byggnadsbolaget om varför den sökandes nationalitet spelar någon roll för om de ska få en lägenhet eller ej.
Olika frågor ställdes
Det var för en månad sedan som SVT Nyheter Väst kunde visa den intresseanmälan som lett till DO:s krav. I den skulle den sökande fylla i en ruta med ”svensk” eller en med ”utländsk”, personen skulle också fylla i sin nationalitet.
SVT Nyheter Väst kunde också visa att olika frågor ställdes till en person med brytning, och till en utan, när personerna sökte lägenhet på telefon.
I jämförelse med grannfastigheterna hade även det aktuella huset på Tycho Brahes gata i Bergsjön ett betydligt högre antal personer med traditionellt svenskt för- och efternamn, det visade SVT:s granskning.
Krävde yttrande
DO valde i ett tidigt skede att kräva företaget på ett yttrande eftersom det kunde handla om diskriminering utifrån etniskt ursprung. Frågor ställdes om intresseanmälans frågor, företagets uthyrningspolicy och DO har även bett om en lista över de som bor på Tycho Brahes gata.
SVT Nyheter Väst har aldrig fått någon intervju med företaget i sin granskning men i yttrandet till DO svarar företaget, genom en advokat, att de nu tagit fram en skriftlig uthyrningspolicy.
De har även, efter granskningen av dem, kasserat den gamla intresseanmälan och bytt ut den till en som inte innehåller frågor om nationalitet. De har även slopat frågor om personen är änka, skild eller hur många barn de har att försörja. Enligt yttrandet menar Byggnadsbolaget Curt Lundahl och co att frågorna var gamla.
DO startat tillsyn
Hyresgästföreningen i Göteborg anmälde företaget till diskrimineringsombudsmannen efter SVT:s granskning, den anmälan lades dock ner då DO redan själva hade startat en tillsyn. Nu kommer myndigheten titta på yttrandet för att se om ytterligare frågor behöver ställas annars går tillsynen vidare.
– Vi bedömer då om det finns anledning att peka på brister eller om det aktören gör verkar följa diskrimineringslagen, säger Per Holfve, jurist på DO.
Är det vanligt att företag rättar till det som kan vara diskriminerande redan när ni ber om ett yttrande, som i det här fallet?
– Det händer och det är vår förhoppning att det blir mer av den varan. Vi jobbar åt det hållet, att bli mer vägledande. Vi ställer frågor som är väldigt självrannsakande och det är ingen slump. Vi ska ju se till att våra aktörer följer diskrimineringslagen, säger Per Holfve.