Väst

Kyckling sprider allvarliga bakterier

Uppdaterad
Publicerad

Allt pekar mot att svenskproducerad färsk kyckling ligger bakom den kraftiga ökningen av antalet insjuknade. 660 personer har drabbats av campolybacter och många har vårdats på sjukhus de senaste månaderna.

– Vi ser väldigt allvarligt på detta, det är inte harmlöst, säger Eva Lindhusen Lindhé som är biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.

Om du ska äta färsk kyckling till helgen bör du vara extra noggrann med att rengöra kniv och skärbräda, tvätta händerna ordentligt och se till att maten är väl tillagad. Annars kan olyckan vara framme.

Smittade ökar

Konsumtionen av färsk kyckling ökar allt mer i Sverige, och risken att bli smittad av campylobacter är större när man äter färsk kyckling än fryst. Frysning minskar bakteriehalten betydligt, vilket innebär att risken att bli smittad minskar. Sverige har tidigare haft en ledande ställning i världen vad gäller få förekomst av campylobacter i kycklingproduktion. Under hösten och vintern 2013-2014 så rapporterades 221 fall i Västra Götaland, de senaste månaderna har det skett en trefaldig ökning.

– Något har uppenbarligen hänt i producentledet. Vi har haft en enorm ökning sedan i höstas och ser ingen minskning alls, säger Eva Lindhusen Lindhé.

Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket står för de åtgärder som har gjorts.

Inga speciella åtgärder

Men trots att smittkällan är känd har varken Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket.

– Det är viktigt att producenter, slakterier och transportörer följer de rutiner som rekommenderas och tar det försämrade läget på allvar. Vi vet att branschen gjort stora ansträngningar för att komma tillrätta med problemet men det har inte gett den effekt som vi vill. Vi granskar nu branschens egna riktlinjer för det frivilliga övervakningsprogrammet för att se om det kan bli mer effektivt, säger Lena Hult, smittskyddssamordnare på Jordbruksverket.

Men har ni gjort tillräckligt?

– Det finns ingen lagstiftning som gör att vi kan gå in och styra från Jordbruksverkets sida. Allt bygger på kommunikation med branschen och de vill självklart också försöka stoppa detta. Men om det redan har skett en minskning så slår det inte igenom i statistiken än.

Smittskyddsläkarna frustrerade

Att myndigheterna hoppas att branschen ska lösa problemen själva är något som smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.

– Nu börjar tålamodet tryta, så här kan vi inte ha det. Man måste ta större krafttag, säger Eva Lindhusen Lindhé.

De västsvenskar som har drabbats av campylobacter har vårdats sammanlagt 504 dagar på sjukdomar.

– Det kostar mycket och vi måste få stopp på utbrottet. Förutom att dessa personer har blivit sjuka så riskerar de att få följdsjukdomar som till exempel ledsjukdomar som kan innebära ytterligare sjukskrivningar, säger Eva Lindhusen Lindhé.

Kan ge allvarlig sjukdom

Campylobacter är en bakterie som kan ge svår tarmsjukdom. Smittan kan även resultera i olika komplikationer, som ledbesvär och blodförgiftning.

Infektion med campylobacter räknas som en allmänfarlig sjukdom.

Förra året registrerades nästan 6 900 fall av svenskar som smittats av campylobacter i Sverige. Detta är dock endast toppen av ett isberg, eftersom det endast är vissa av dem som söker sjukvård som provtas och registreras.

På senare tid har andelen smittade kycklingflockar ökat, samtidigt som konsumtionen skjutit i höjden. Provtagningar har visat att det är samma typ av bakterier som finns på kycklingköttet som folk blivit sjuka av.

Källor: Folkhälsomyndigheten med flera

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.